Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar statliga myndigheters inköp av konsulttjänster

Statliga aktörer köper årligen varor och tjänster för cirka 90 miljarder kronor. En del av detta utgörs av olika typer av konsulttjänster, vilket enligt forskning och praktiska erfarenheter kan vara förknippat med problem. Riksrevisionen granskar nu om statliga myndigheters användning av konsulttjänster är välgrundade, och om myndigheterna har god kontroll över dessa.

Även statliga verksamheter kan ha behov av att köpa in konsulttjänster för att kunna trygga kompetensförsörjningen och utföra sina uppdrag. Men för att dessa tjänster ska få positiva resultat behöver verksamheten ha tillräcklig beställarkompetens och förmåga att ta emot konsulttjänsten på ett bra sätt.

Riksrevisor Helena Lindberg talar i telefon.

Riksrevisor Helena Lindberg, Foto: Frida Ström

– Erfarenheter visar att användandet av konsulttjänster behöver skötas på ett genomtänkt och strukturerat sätt om de inte ska leda till omotiverat höga kostnader och andra negativa effekter. Granskningen kommer bland annat att undersöka hur välgrundade svenska myndigheters konsultköp är, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Statliga aktörer köper varor, tjänster och byggentreprenader årligen för cirka 90 miljarder kronor. En del av dessa inköp utgörs av konsulttjänster, men statistiken på området är bristfällig och få studier existerar.
För inköp av komplexa konsulttjänster finns flera stora utmaningar, till exempel att tydligt definiera behovet av en tjänst och i förväg bedöma resultatet av den lösning som en leverantör tillhandahåller. Det kan också vara svårt att jämföra resultat i efterhand då tjänster upphör när de är levererade och förutsättningar kan ändras om en annan leverantör anlitas.

I en rapport från Riksrevisionens motsvarighet i Storbritannien, National Audit Office (NAO), konstateras det bland annat att konsulter med specialistkompetenser kan vara ett kostnadseffektivt sätt att fylla kompetensgap i organisationen, men att de också riskerar att leda till att myndigheten förlorar viktig kompetens eller inte bygger upp egen kompetens i tillräcklig utsträckning. NAO drar slutsatsen att myndigheterna för att undvika de negativa effekterna behöver ta fram strategiska kompetensplaner för den långsiktiga försörjningen av arbetskraft, och att dessa bör innehålla beskrivningar av vad konsulter ska användas till. I annat fall, konstaterar NAO, riskerar myndigheterna att drabbas av ökade kostnader och ad hoc-mässiga beslut att köpa in konsulttjänster.

NAO:s slutsatser är med stor sannolikhet relevanta även för svenska myndigheter. Forskning visar att användningen av till exempel managementkonsulter hos svenska myndigheter har ökat de senaste tio åren, men att orsakerna till ökningen är oklara. Riksrevisionen har inom ramarna för den årliga revisionen dessutom fått indikationer på att statens konsultinköp kan vara förknippade med brister när det till exempel gäller kravställningar och uppföljning.

Syfte

Syftet är att granska om statens inköp av konsulttjänster präglas av god hushållning och effektivt resursutnyttjande. Granskningen ska undersöka om statliga myndigheters användande av konsulttjänster är välgrundade, och om myndigheterna har god kontroll över dessa. Granskningen kan därtill bidra till lärande för myndigheterna och effektivitetsvinster för staten i stort.

Publicering

För information om planerade publiceringsdatum för Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Nu granskas

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 30 januari 2018

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection