Det samlade stödet till solel (RiR 2017:29)

De statliga stöden till solel baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. En annan utformning av stöden skulle sannolikt givit mer förnybar el för pengarna, åtminstone på kort sikt. Stödens kostnadseffektivitet på längre sikt är oklar och bör utredas, visar Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel utifrån Sveriges energi- och klimatpolitiska mål. Det finns i dag ett antal styrmedel som gynnar solelproduktion. Produktionen utgör än så länge en mycket liten del av den svenska elproduktionen. Den har dock ökat kraftigt under de senaste åren, både globalt och i Sverige. Detta hänger till stor del samman med sjunkande produktionskostnader i kombination med subventioner.

Den övergripande slutsatsen i Riksrevisionens granskning är att underlagen för beslut om insatser på området till stor del saknar samhällsekonomiska analyser. Insatsernas kostnadseffektivitet i förhållande till Sveriges mål om ökad andel förnybar el har inte belysts i tillräcklig omfattning. Det saknas även en analys av stödens statsfinansiella effekter vid en betydande utbyggnad av solel. Enligt granskningen har riksdagen därmed inte fått fullgod information inför sina beslut.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att låta analysera det samlade stödet till solel utifrån ett övergripande perspektiv, där solel jämförs med andra förnybara tekniker. Detta för att skapa förutsättningar för att åstadkomma en kostnadseffektiv styrning mot förnybarhetsmålet, där alla väsentliga samhällsekonomiska konsekvenser beaktas.