Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Naivt att blunda för värdet av revisionsplikt

Riksrevisionen publicerade nyligen en granskning av reformen om slopad revisionsplikt för små aktiebolag. Granskningens slutsatser har diskuterats flitigt i media, bland annat i Dagens Industri. Här svarar Riksrevisionen på synpunkter från ett antal bransch- och företagarorganisationer.

Förutom att leda till besparingar för företagare och ett växande antal aktiebolag skulle reformen (tillsammans med andra regelförenklingar) stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer. Så har inte fullt ut skett. De bolag som valt bort revision har gjort en liten besparing (om cirka 10.000 kronor i stället för förväntade 14.000 kronor, år 2011), men därefter växt långsammare – jämfört både med sig själva innan reformen och med jämförbara bolag som behöll revision. Inte heller lönsamhet eller företagsöverlevnad har blivit bättre. Antalet aktiebolag ökade, men på bekostnad av andra företagsformer och reformen har alltså inte lett till märkbart ökat företagande.

Anmälningar från revisorer till Ekobrottsmyndigheten har minskat från cirka 300 per år till i princip noll och Skatteverket har fått in betydligt färre orena revisionsberättelser från revisorer, vilket gör att Skatteverket gått miste om tidiga indikationer på att allt inte står rätt till i olika bolag. Berörda myndigheter har inte kunnat kompensera för bristerna och upptäckt av ekonomiska brott har försvårats.

Granskningen kan inte fastställa att reformen har lett till ökad ekonomisk brottslighet (sådant påverkas av många andra faktorer), men visar att tillväxttakten tydligt sjönk bland bolag som valt bort revision samtidigt som den fortsatte att öka för jämförbara bolag. Det ser vi som en indikation på att bolag utan revision i högre utsträckning än bolag med insyn av en revisor medvetet har redovisat lägre ekonomisk aktivitet för att undkomma skatt. Delar av detta förutsågs före reformen, till exempel bedömde regeringen 2010 att skatteintäkterna skulle minska med 1,3 miljarder kronor per år.

Granskningens slutsatser bygger främst på vad aktiebolagen rapporterat in om tillväxt, lönsamhet och annat. Därutöver har synpunkter och information under granskningens gång inhämtats från Småföretagarnas Riksförbund, SRF-konsulterna och Svenskt Näringsliv.

Riksrevisionen förstår företagandets betydelse för svensk välfärd och internationella konkurrenskraft, men det är naivt att blunda för att reformen kan ha underlättat för oseriösa aktörer – till nackdel för seriösa företagare och samhället i stort. Eftersom vi inte tror att bristerna kan åtgärdas är det rimligt att återinföra revisionsplikten, men det är en fråga för riksdagen.

Riksrevisor Helena Lindberg.

Helena Lindberg

Riksrevisor

Nedim Colo.

Nedim Colo

Projektledare

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 08 februari 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection