Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar de långsiktiga effekterna av en förändrad intagning till gymnasieskolan

I Sverige har valmöjligheterna till gymnasieskolan ökat de senaste decennierna. Syftet har varit att ge elever större möjlighet att välja såväl utbildning som gymnasieskola, men reformerna har fått kritik för att motiverade elever koncentreras till vissa skolor. Riksrevisionen granskar nu effekterna på elevernas framtida studier och inkomster.

Två elever läser i skolmiljö/bibliotek.

Foto: Maskot

Tanken med de genomgripande förändringarna av skolsystemet har bland annat varit att öka elevernas motivation och studieresultat genom att i större utsträckning göra det möjligt att välja andra skolor än de i närområdet.

Flera studier tyder på att detta kan ha bromsat effekterna av boendesegregering, men bidragit till en ökad sortering av lärare och elever till mer populära skolor. Riksrevisionens granskning ska undersöka om reformerna haft långsiktiga effekter på elevernas framtida utbildningsnivåer och arbetsinkomster.

Riksrevisor Helena Lindberg.

– Vi räknar bland annat med att kunna se om reformen inneburit att fler eller färre elever studerar vidare på högskolor och universitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Enligt OECD:s mätningar har likvärdigheten i den svensk skolan försämrats över tid, där vi gått från att ligga i den absoluta toppen till att numera vara genomsnittliga, och med en negativ trend. En delförklaring till detta tros vara den ökande boendesegregationen, men även det fria skolvalet, ökad friskoleetablering och frivalet till gymnasiet bedöms ha bidragit till den utvecklingen.

Syftena med valfrihetsreformerna inom skolområdet var bland annat att ge elever större möjlighet att få gå den utbildning på den skola de främst ville vilket i sin tur skulle öka motivationen och studieresultaten. Förändringen skulle även ge de kommunala och fristående skolorna mer likartade villkor då elever kan söka till fristående skolor oberoende av vilken kommun de bor i.

Systemet har dock fått kritik för att det lett till att elever sorterats utifrån förmåga, där elever med god studieförmåga koncentrerats till vissa skolor, och att de mindre populära skolorna därmed utsatts för så kallad brain drain. Studier visar även att det finns indikationer på att duktiga lärare på motsvarande sätt koncentrerats till skolor där eleverna har bättre förutsättningar. Sammantaget kan detta komma att påverka elevernas betyg och framtida studier, och på sikt deras inkomster.

Syfte

Granskningen ska analysera effekterna av utökade valmöjligheter på utbildningsnivån och arbetsmarknadskarriärer. Det vill säga om möjligheten att välja en annan skola har haft några långsiktiga effekter på elevernas utbildningskarriärer och inkomster.

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2018. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 12 februari 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection