Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar effekter av sänkt moms på livsmedel

Momsen på livsmedel sänktes 1996 för att kompensera barnfamiljer och låginkomsthushåll för sänkta ersättningsnivåer i vissa socialförsäkringar. Åtgärden har inneburit att statens momsintäkter minskat betydligt, och granskningen ska undersöka om sänkningen är ett kostnadseffektivt sätt att omfördela resurser mellan hushåll.

Butiksbiträde fyller på grönsaker i kyldisk.

Foto: Maskot

Under mitten av 1990-talet genomfördes ett antal åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin och minska utgifterna för offentlig sektor. Som en del i det arbetet sänktes ersättningsnivåerna inom socialförsäkringssystemet, bland annat för a-kassan och sjukpenningen.

För att lindra de negativa konsekvenserna av detta sänktes samtidigt momsen på livsmedel. En bärande tanke var att sänkningen mest skulle gynna barnfamiljer och låginkomsthushåll som använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget till inköp av livsmedel.

Riksrevisor Ingvar Mattson.

– Granskningen kommer att fokusera på om sänkt moms är en kostnadseffektiv åtgärd för att omfördela resurser mellan hushållen, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Om granskningen

Bakgrund

I 1995 års kompletteringsproposition förde regeringen fram förslag om ett antal åtgärder som syftade till att stabilisera den svenska ekonomin och minska utgifterna för offentlig sektor. En av åtgärderna var att sänka ersättningsnivån i trygghetssystemen.

För att motverka de fördelningspolitiska konsekvenserna föreslog regeringen samtidigt att momsen på livsmedel skulle sänkas från 21 till 12 procent. En bärande tanke var att detta särskilt skulle gynna barnfamiljer och låginkomsthushåll som använder en relativt stor andel av sin hushållsbudget till inköp av mat.

Vid genomförandet beräknades sänkt moms kosta statskassan cirka 7,7 miljarder kronor i uteblivna momsintäkter, en så kallad skatteutgift. Sänkt moms på livsmedel är idag den enskilt största skatteutgiften och uppgick under 2017 till nästan 29 miljarder kronor.

Flera utredningar har ifrågasatt om sådana skatte- och avgiftslättnader är ett effektivt sätt att styra ekonomin på, och det finns tecken på att reformens positiva fördelningseffekter (gynnandet av barnfamiljer och låginkomsthushåll) med tiden har försvagats. Frågan är också i vilken mån den sänkta momsen verkligen resulterade i sänkta butikspriser.

Syfte

Granskningen ska undersöka om sänkt moms på livsmedel är en kostnadseffektiv åtgärd för att omfördela resurser mellan hushåll.

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i september 2018. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 13 augusti 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Flerval