Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Kommunal rapportering av kostnader behöver anpassas till nya krav på tillförlitlighet

Om Sveriges kommuner använde gemensamma principer för redovisning av kostnader skulle jämförelser mellan kommuner som är olika organiserade underlättas. Dessutom skulle risken för manipulation av utjämningssystemet för LSS-kostnader minska, visar Riksrevisionens granskning.

Person arbetar vid dator med att fylla i räkenskapssammandraget.

Foto: Riksrevisionen

Räkenskapssammandraget är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling. Riksrevisionen publicerar idag den första av två rapporter om Räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet.

Granskningen visar att redovisningsprinciperna i Räkenskapssammandraget behöver anpassas efter de förändringar som samhället genomgått de senaste decennierna, och att Räkenskapssammandraget allt oftare används för kommunjämförelser, vilket lett till krav på större tillförlitlighet.

Riksrevisor Helena Lindberg.

– Det finns idag ingen gemensam princip för hur kommunerna ska redovisa verksamhetsgemensamma kostnader, så kallade overheadkostnader. Med dagens konstruktion går det heller inte att ens grovt uppskatta kommunernas totala overheadkostnader, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Bristen på gemensamma principer för redovisning av overheadkostnader gör också att jämförelser mellan kommuner inte blir helt tillförlitliga. Det försvårar även jämförelser mellan olika verksamheter.

Lasse Einarsson, projektledare.

– Kommunalt drivna verksamheter riskerar att framstå som mindre kostnadseffektiva än till exempel friskolor och äldreomsorg i privat regi eftersom de får bära en större del av overheadkostnaderna, säger Lasse Einarsson, projektledare för granskningen.

Räkenskapssammandragets nuvarande konstruktion ger dessutom mycket små möjligheter att kontrollera om kommunernas redovisning av LSS-kostnader är korrekta, vilket riskerar att påverka fördelningen av pengar inom utjämningssystemet för LSS.

– Idag kan kommunerna lyfta över omotiverat stora delar av sina overheadkostnader på LSS-området för att sedan få större andel av de pengar som fördelas, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionens rekommendationer

  • Regeringen bör ge SCB i uppdrag att synliggöra overheadkostnader som finns i kommunernas förvaltningar.
  • SCB bör verka för att kommunerna använder samma fördelningsprincip för overheadkostnader på alla nivåer i den kommunala organisationen.
  • Regeringen bör ge SCB i uppdrag att se över principerna för hur overheadkostnader kopplade till upphandling ska redovisas.

Om räkenskapssammandraget

Svenska kommuner rapporterar varje år in intäkter och kostnader till Statistiska Centralbyrån (SCB). Sammanställningen kallas Räkenskapssammandraget och utgör statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

Räkenskapssammandraget används bland annat i regeringens arbete med finanspolitiken och budgetprocessen, samt för att följa upp statliga reformer. Uppgifterna används även av vissa myndigheter för uppföljningar och utvärderingar, samt för jämförelser av kostnadseffektivitet mellan olika kommuner.

Dessutom utgör räkenskapssammandraget ett viktigt underlag för det kommunala utjämningssystemet för kostnader kopplade till LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 20 mars 2018

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection