Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar

Regeringen startade 2015 det så kallade Klimatklivet, vars huvudsakliga syfte är att varaktigt minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom att stödja lokala klimatinvesteringar. Riksrevisionen granskar nu hanteringen av stödet, och om det lett till kostnadseffektiva åtgärder.

Elbil som laddas.

Foto: Plattform

Klimatklivet är en satsning för att få igång klimatåtgärder över hela landet. Satsningen utgör en betydande del av statens utgifter för miljöpolitik och är större än tidigare liknande investeringsprogram – trots att dessa fått omfattande kritik.

Riksrevisor Ingvar Mattson.

– Klimatklivets stora omfattning, och att riksdagen uttryckt att tidigare erfarenheter från liknande program bör tas till vara, gör att vi nu vill undersöka effektiviteten i Klimatklivet och de åtgärder som fått stöd, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Om granskningen

Bakgrund

Klimatinvesteringsstödet lanserades i Almedalen i juli 2015 och de första åtgärderna godkändes redan hösten 2015. Detta innebar att berörda myndigheter hade relativt kort tid på sig att organisera sitt arbete med att administrera och bedöma ansökningar.

Stödet har successivt utökats och förlängts och uppgår totalt till närmare 16 miljarder kronor fram till år 2023, vilket är betydligt mer än tidigare liknande stöd. För budgetåret 2018 utgör Klimatklivet cirka 16 procent av statens utgifter för miljöpolitik, och är därmed en stor post i statsbudgeten.

Hittills har Naturvårdsverket genom Klimatklivet beviljat 1 559 åtgärder stöd, till exempel för laddinfrastruktur för elfordon (flest beviljade ansökningar) och biogasanläggningar (högsta beviljade belopp). Stöd har även gått till projekt som cykelgarage, ”klimatfamiljer” och ”klimatterapi”.

Riksdagen har konstaterat att regeringen i budgeten för 2017 valde att förlänga och höja anslagen till Klimatklivet utan att programmet var utvärderat, samtidigt som utsläppsminskningarna av växthusgaser hade avstannat. Naturvårdsverket har sedermera låtit göra en utvärdering av Klimatklivet, som bland annat pekade på vissa metodologiska problem vid beräkning av effekter. Det finns även indikationer på att berörda myndigheter arbetade under tidspress när Klimatklivet infördes vilket troligen påverkat effektiviteten under programmets etableringsfas.

Syfte

Syftet med granskningen är att undersöka om hanteringen av Klimatklivet har varit effektiv samt om stödet lett till kostnadseffektiva åtgärder. Granskningen kommer bland annat att undersöka om förordningen är utformad så att den främjar de mest kostnadseffektiva åtgärderna, om Klimatklivet interagerar med andra klimatpolitiska styrmedel samt om erfarenheter från tidigare klimatinvesteringsprogram har tagits tillvara.

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i januari 2019. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 30 augusti 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?