Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Betydande skillnader i a-kassornas sanktioner vid slarv eller misskötsamhet

Det finns betydande skillnader i hur ofta de olika a-kassorna utdelar sanktioner när arbetslösa inte söker jobb eller bryter mot reglerna på andra sätt. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att säkerställa att a-kassorna får bättre vägledning i hur de ska hantera regelverket.

Kvinna sitter på parkbänk och läser, med cykel bredvid sig.

Foto: Maskot

Den som är arbetslös kan genom arbetslöshetsförsäkringen ha rätt till arbetslöshetsersättning via någon av de 27 fristående a-kassorna. Under 2017 betalade a-kassorna totalt ut 12,4 miljarder kronor till drygt 220 000 arbetssökande.

För att kunna få arbetslöshetsersättning måste den arbetssökande aktivt söka jobb samt lämna in aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen. Om detta missköts informerar Arbetsförmedlingen a-kassan genom en så kallad underrättelse. Under 2016 skickade Arbetsförmedlingen ungefär 195 000 underrättelser.

Det finns sedan tidigare tecken på stora variationer i hur de olika a-kassorna hanterar Arbetsförmedlingens underrättelser, och i vilken utsträckning de leder till sanktioner och indragen ersättning.

Riksrevisionen har därför genom en statistisk analys granskat om a-kassorna tillämpar reglerna likvärdigt. Granskningens resultat visar att det finns betydande skillnader mellan a-kassorna i hur ofta underrättelserna leder till sanktioner.

Riksrevisor Stefan Lundgren.

– Att en medlem i en a-kassa löper avsevärt mindre risk att bli av med sin ersättning vid brott mot villkoren än vad en medlem i en annan a-kassa gör är en tydlig indikation på brister i likvärdigheten – och så ska det inte vara, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Skillnaderna kan inte förklaras av att a-kassornas ärenden skiljer sig åt, eller av vilken utbildningsnivå och inkomst deras medlemmar har. Istället är en trolig förklaring att skillnaderna uppstår för att a-kassorna tillämpar regelverket olika.

Ungefär åtta av tio underrättelser handlar om att den arbetssökande utan ”godtagbara skäl” låtit blir att lämna in sin aktivitetsrapport. Det är därför viktigt att a-kassorna har en gemensam tillämpning av begreppet ”godtagbara skäl”.

Anton Ringström, porträtt.

– A-kassorna efterfrågar tydligare vägledning från IAF i form av föreskrifter om ”godtagbara skäl”. Sådana föreskrifter finns inte i dag, eftersom IAF saknar bemyndigande att utfärda dem, säger Anton Ringström, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att a-kassorna efterfrågar ytterligare vägledning i form av allmänna råd om hur reglerna ska tolkas. Enligt Riksrevisionens bedömning kan en tydligare vägledning bidra till en mer likvärdig tillämpning av regelverket

– Stora skillnader i hur a-kassorna behandlar arbetssökande riskerar att skada tilltron till arbetslöshetsförsäkringen, och därmed hela systemets legitimitet, säger Stefan Lundgren.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över IAF:s uppdrag att förtydliga regelverket i försäkringen. IAF rekommenderas att utfärda allmänna råd om försäkringens tillämpning inom områden med oklar rättspraxis och där stora olikheter har konstaterats.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 23 oktober 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection