Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Underskattade risker med stöd för att starta eget företag

Arbetsförmedlingens stöd till personer som vill starta eget företag leder till minskad arbetslöshet. Men insatsen har svag effekt på sysselsättningen och programdeltagarnas inkomster blir låga under flera år. Dessutom ökar stödet risken att mottagaren hamnar i överskuldsättning, visar Riksrevisionens granskning.

Kvinna monterar logotyp på insidan av fönster.

FOTO: ULRIKA KESTERE

Stöd till start av näringsverksamhet (som tidigare kallades starta eget-bidrag), har funnits sedan 1984 och framstår som en av Arbetsförmedlingens mest framgångsrika program. Under 2018 deltog ungefär 5 100 personer till en totalkostnad på 203 miljoner kronor.

Riksrevisionen har granskat de långsiktiga effekterna för deltagare som valde att starta enskild firma och hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Granskningen visar bland annat att deltagarna, särskilt kvinnor, fick lägre inkomster under flera år jämfört med personer som vid programstarten var fortsatt öppet arbetslösa eller deltog i någon annan av Arbetsförmedlingens insatser.

Joakim Hveem, porträtt.

– Deltagarnas inkomster steg dock successivt och efter sju år blev effekten positiv för män medan det tog ytterligare några år för kvinnorna, säger Joakim Hveem, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar vidare att deltagande i programmet medför att risken för överskuldsättning (det vill säga att bli långvarigt registrerad hos Kronofogden) ökade med cirka 60 procent. Detta gällde män i större utsträckning än kvinnor.

Riksrevisor Stefan Lundgren, porträtt.

– Vår bedömning är att arbetsförmedlarna behöver informera deltagarna bättre om att egenföretagande ofta innebär långa perioder av låga inkomster och ökad risk för en ohållbar skuldsituation. Det gällde särskilt för dem som valde en företagsform som innebär personligt ansvar, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Sysselsättningseffekterna av programmet är tvetydiga och tyder antingen på nollresultat eller viss förbättring, beroende på vilken definition som används. Här skiljer sig effekterna också mellan olika grupper av deltagare: personer med högre utbildning har i snitt något sämre effekt på sysselsättningen än personer med lägre utbildning.

– Även utrikes födda ser ut att ha fått relativt sett sämre effekter av programmet. Det gäller såväl sysselsättning som inkomster och risk för att bli överskuldsatt, säger Joakim Hveem.

För statsfinanserna är dock programmet en framgång. Minskade utgifter för sjukskrivningar och arbetslöshetsersättning gör att deltagarna redan två år efter programstarten har genererat ett plus till statskassan. På tio år blev pluseffekten över 40 000 kronor per deltagare.

Rekommendationer

I korthet rekommenderar Riksrevisionen Arbetsförmedlingen följande:

  • Ge tydligare information till deltagarna om riskerna med eget företagande.
  • Utred om den förberedande utbildning som erbjuds inför stödet även bör ges i en mer avgränsad form.
  • Utför lokala uppföljningar systematiskt.
  • Utveckla programmets utvärdering.

Granskningen på två minuter

Bakgrund

Politikområdets målsättning

Arbetsmarknadspolitikens syfte är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete.

Hur Stöd till start av näringsverksamhet (SNV) bidrar till målet

Programmet SNV stöttar arbetslösa med goda förutsättningar att starta egen verksamhet med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få varaktig sysselsättning. Programmet ger programdeltagare ett bidrag till försörjningen under inledningen av verksamheten.

Frågeställningar

Vad vi undersöker

Vi undersöker om programmet SNV är en effektiv åtgärd i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska program eller att kvarstå i öppen arbetslöshet.

Revisionsfrågor

  • Leder deltagande i SNV jämfört med att delta i annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller att kvarstå i öppen arbetslöshet till
    – en varaktigt högre inkomst?
    – en ökad sysselsättning?
    – en högre risk att bli överskuldsatt?
    – minskade utbetalningar från socialförsäkringssystemet?
    – olika effekter för olika deltagargrupper?
    – en positiv offentligfinansiell effekt?
  • Arbetar Arbetsförmedlingen tillräckligt för att säkerställa att de som anvisas får en varaktig försörjning och för att reducera risken för överskuldsättning?

Bedömningsgrunder

Riksrevisionen anser att SNV bör leva upp till arbetsmarknadspolitikens mål genom att deltagare får en högre sannolikhet att få och behålla ett arbete, vilket leder till en förvärvsinkomst som går att leva på. Det kan inte ses som önskvärt att arbetsmarknadspolitiken ökar överskuldsättningen. Arbetsförmedlingen ska arbeta systematiskt med att informera arbetssökande om riskerna med egenföretagande innan anvisning och följa upp deltagare efter programslut för att minska risken för överskuldsättning.

Metod

Programmets effekt

Programmets effekt har mätts genom en registerstudie med data från Af, SCB och Kronofogden.

  • Jämförelser mellan deltagare och liknande icke-deltagares överskuldsättning och arbetsmarknadsutfall såsom sysselsättning, faktorinkomst och transfereringar.
  • Den offentligfinansiella effekten har beräknats med utgångspunkt från de individuella skattningarna i registerstudien.

Arbetsförmedlingens arbete

Vi har utvärderat Arbetsförmedlingens förberedande och uppföljande arbete för SNV genom intervjuer och dokumentstudier.

Slutsatser

Granskningen visar att deltagarna i SNV fick kortare arbetslöshet och mindre utbetalningar från socialförsäkringssystemet jämfört med att vara öppet arbetslös eller delta i annan arbetsmarknadspolitisk insats. Deltagandet genererade dock lägre inkomster, särskilt för kvinnor, under flera år och ökade risken för att få långvariga skulder hos Kronofogden. Från de intervjuer som genomförts framkommer att Arbetsförmedlingen kan förbättra den centrala styrningen av programmet. Systematiska lokala uppföljningar efter programavslut genomförs inte och riskerna med eget företagande ges inte så stort utrymme i informationen innan programmet startar. Sammantaget visar granskningen att programmet överlag fungerar bra men att effektiviteten ändå kan förbättras.

Initialt negativ effekt på inkomsten men färre veckor i arbetslöshet och lägre transfereringar

Diagrammet nedan visar fyra olika arbetsmarknadsutfall över uppföljningsperioden från två år före programstart till nio år efter programstart, beräknat separat för män och kvinnor. Värden över/under noll indikerar exempelvis en ökad/minskad inkomst efter deltagande i SNV 2003–2007.

Diagrammet visar 

Faktorinkomst avser förvärvsinkomster samt kapitalinkomster. IFAU-definitionen av "Sysselsatt" är >50 procent av medianinkomsten för 45-åringar. Effekten avser att delta i SNV år 0 jämfört med annat program eller fortsatt söka arbete som öppet arbetslös. De vertikala strecken är 95-procentiga konfidensintervall.

Rekommendationer

  • Ge tydligare information till deltagarna om riskerna med eget företagande.
  • Utred om förberedande utbildning för SNV även bör ges i en mer avgränsad form.
  • Lokala uppföljningar efter programavslut bör göras mer systematiskt.
  • Arbetsförmedlingens utvärdering av programmet bör få en längre uppföljningshorisont och kompletteras med exempelvis inkomster.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 10 oktober 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?