Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Utvecklingsbehov av statistiken bakom nationalräkenskaperna

Kvaliteten i nationalräkenskaperna är tillräckligt god, men statistiken har vissa brister som kan leda till att finanspolitiska beslut fattas på felaktiga grunder visar en ny granskning från Riksrevisionen.

Kunglig krona på broräcke med utsikt över vattnet mot Gamla stan i Stockholm.

Foto: Henrik Trygg

Nationalräkenskaperna innehåller statistik som bland annat ligger till grund för finanspolitiken. Felaktigheter i statistiken riskerar leda till att regering och riksdag fattar beslut utifrån en felaktig bild av ekonomin och styrkan i de offentliga finanserna.

Granskningen visar att kvaliteten i nationalräkenskaperna är tillräckligt god för att kunna användas som underlag för välinformerade finanspolitiska beslut och att statistiken innehåller relevant information, men att det finns vissa brister som bör åtgärdas.

Den största bristen är att skillnaden mellan nationalräkenskapernas preliminära och definitiva utfall är för stor, vilket är ett problem eftersom viktiga delar av finanspolitiken baseras på det preliminära utfallet. Granskningen visar också tecken på en systematisk underskattning av nivån på BNP i de preliminära utfallen.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Granskningen visar att nationalräkenskaperna systematiskt underskattat styrkan i de offentliga finanserna under 2000-talets konjunkturuppgångar. Systematiska fel i statistiken riskerar att leda till systematiska fel i finanspolitiken, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Dessutom är statistiken enligt Riksrevisionens bedömning inte tillräckligt bearbetad när den lämnar SCB. Bearbetning och spridning av statistiken involverar i dag flera myndigheter, vilket ökar risken för förseningar, fel och dubbelarbete.

Tomas Forsfält, porträtt.

– SCB levererar statistiken på det sätt som regeringen beställt. Riksrevisionens slutsats är att regeringen bör se till att SCB levererar underlaget i ett skick som inte kräver stora bearbetningar av andra myndigheter, säger Tomas Forsfält, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att SCB behöver ta ett större ansvar för den statistik som inhämtas av andra aktörer.

Det har under hösten uppdagats att det varit felaktigheter i statistiken från arbetskraftsundersökningarna (AKU), bland annat för antalet arbetslösa.

Dessa felaktigheter förändrar inte Riksrevisionens övergripande slutsats om nationalräkenskapernas kvalitet. AKU är en av många källor till nationalräkenskaperna och felaktigheterna har därför haft ett begränsat genomslag på BNP i fasta priser.

Nationalräkenskapernas redovisning av sektorernas inkomster och utgifter, som är i fokus i Riksrevisionens granskning, bygger på BNP i löpande priser och påverkas inte alls av felaktigheterna i AKU.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar SCB att:

  • löpande utvärdera tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall av statens skatteintäkter, samt verka för att eventuella brister åtgärdas
  • säkerställa att nationalräkenskapernas preliminära utfall av BNP inte innehåller systematiska fel
  • i större utsträckning informera användarna om tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i sin styrning säkerställa att distributionen av statistiken från nationalräkenskaperna sker direkt från den statistikansvariga myndigheten, det vill säga SCB.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 03 december 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?