Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Stora olikheter i hur skollagens regler om skolplikt tillämpas

Otydliga regler och otillräcklig tillsyn gör att det idag är stora skillnader mellan och inom kommuner när undantag från skolplikten beviljas. Riksrevisionen föreslår nu att lagen förtydligas.

Skolelever i klassrumsmiljö sedda bakifrån.

Foto: Maskot

Alla barn som är folkbokförda i Sverige har rätt till utbildning, från förskoleklass tills grundskolan är avslutad. Denna rättighet motsvaras av en skyldighet att gå i skolan, skolplikten. Det finns dock vissa möjligheter att göra undantag från plikten att gå i skolan i Sverige, till exempel i samband med varaktiga utlandsvistelser eller om synnerliga skäl finns. Riksrevisionen har granskat regelverket, hur reglerna tillämpas, och om kommunerna får det stöd de behöver för att tolka lagen.

Granskningen visar att regelverket är otydligt och att kommuner och skolor har svårt att förstå hur det ska tillämpas. En av konsekvenserna är att det varierar mellan kommunerna om hur ”fullgörande av skolplikt på annat sätt” – vanligen skolgång utomlands – beviljas.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Myndighetsutövning ska vara likvärdig i hela landet men på det här området tillämpas en rad olika förhållningssätt varav några tveklöst ligger utanför lagstiftarens ursprungliga intentioner, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Situationen förvärras av att Skolverket inte ansett sig kunna ta fram några heltäckande allmänna råd för att stötta kommuner och skolor i dessa frågor. Dessutom bedriver Skolinspektionen ingen tillsyn när det gäller ”fullgörande av skolplikt på annat sätt” trots att myndigheten enligt lagstiftningen ska göra det. Inte ­heller bedrivs någon tillsyn av ärenden som handlar om längre ledigheter och när skolplikten upphör, som enligt lagstiftningen kan inspekteras.

Granskningen visar också att skolorna och kommunerna inte har några sanktionsmöjligheter att ta till om ett barn uteblir från undervisningen, trots att en ansökan om ledighet eller om att få fullgöra skolplikten på annat sätt har avslagits.

Sofia Sandgren Massih, porträtt.

– De kommuner vi har pratat med säger att lagen inte tillhandahåller några verktyg att ta till när vårdnadshavare tillåter olovlig frånvaro. Regeringen bör därför överväga om någon form av sanktionsavgift kan bli aktuell när skolplikten inte efterlevs, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.

– Sådana sanktionsmöjligheter finns till exempel i Danmark och England. Vi tänker oss att de bara ska användas när vårdnadshavare avsiktligt ser till att skolplikten inte fullgörs, och inte vid så kallad hemmasittarproblematik, säger Sofia Sandgren Massih.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att skollagen förändras, så att det blir tydligt för vilka situationer de olika bestämmelserna ska användas. En sådan översyn bör beakta hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna fatta, om möjlig­heter till en sanktionsavgift bör införas i skollagen och om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands endast ska gälla barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Skolinspektionen rekommenderas att utföra sitt uppdrag att utöva tillsyn över kommunernas arbete kring medgivanden att fullgöra skolplikten på annat sätt, samt att överväga om även ledighet och skolpliktens upphörande på grund av varaktig utlandsvistelse ska inspekteras i någon form.

Skolverket rekommenderas att ta fram stöd och vägledning för att tydliggöra vad som gäller vid ledighet, medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt och när skolplikten ska upphöra.

Undantag från skolplikten

Alla barn som är folkbokförda i Sverige har skolplikt. Elevens vårdnadshavare är i första hand ansvarig för att barnet kommer till skolan. Det är barnets hemkommun som har ansvar för att skolpliktiga barn som inte går i skolan får sin utbildning på något annat sätt.

Det finns vissa möjligheter till undantag från skolplikten:

  • Rektor kan bevilja längre ledighet om det finns synnerliga skäl. Det finns ingen gräns för hur lång ledighet en rektor kan bevilja, och ingen entydig definition av vad synnerliga skäl innebär.
  • Elevens hemkommun kan bevilja eleven rätt att ”fullgöra skolplikten på annat sätt”. Ofta innebär det att eleven går i skolan utomlands. Kommunen ska då ta ställning till om utbildningen är ett fullgott alternativ.
  • Vid en varaktig vistelse utomlands upphör skolplikten, även om eleven är fortsatt folkbokförd i Sverige. Elevens hemkommun avgör när en utlandsvistelse bedöms som varaktig. Bestämmelsen togs ursprungligen fram med tanke på diplomatbarn eftersom de ska vara folkbokförda i Sverige även om de bor utomlands.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 12 december 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?