Riksrevisionen granskar automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen

Trots att automatiserat beslutsfattande är förknippat med risker finns det idag ingen samlad kunskap om vilka myndigheter som använder sådana beslutsmetoder, och i vilken omfattning.

– Det är mycket positivt att myndigheterna utnyttjar digitaliseringens möjligheter. Men det bör inte ske på ett sätt som gör att rättssäkerheten eftersätts, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Det blir allt vanligare att statsförvaltningen automatiserar beslutsfattande. Det innebär att vissa myndighetsbeslut fattas maskinellt utan att någon anställd på myndigheten är inblandad. Exempel på beslut som idag fattas automatiskt är föräldrapenning hos Försäkringskassan och trängselskatt hos Transportstyrelsen.

Automatiserat beslutsfattande kan ha flera positiva effekter för statsförvaltningen, till exempel ökad produktivitet och lägre kostnader. För enskilda kan det bidra till snabbare beslut och en ökad rättssäkerhet. Men när system för automatiserat beslutsfattande inte fungerar som avsett riskerar det att systematiskt generera stora mängder felaktiga beslut – vilket i sin tur kan leda till minskat tillit till den statliga verksamheten.

Syfte

Det övergripande syftet med granskningen är att utreda om de statliga myndigheternas automatiserade beslutsfattande är effektivt, utan att rättssäkerheten eftersätts.