Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Lyckad fri entré-reform med risk för negativa konsekvenser

Fri entré till de statliga museerna har genomförts på ett bra sätt och med lyckat resultat – trots otydlig styrning och oklara mål. Kompensationen för uteblivna entréavgifter täcker dock inte alltid ökade kostnader. Riksrevisionen efterlyser nu åtgärder som säkerställer att museerna klarar sina uppdrag även i framtiden.

Detalj ur konstverket Screen av Do-Ho Suh, små figurer stående på varandra, sammanlänkade vid händer och fötter.

Foto: Världskulturmuseerna

I början av 2016 slopades entréavgifterna till 18 statliga museer. Syftet var att öka antalet besökare och locka nya grupper till museerna. Riksrevisionens granskning visar att regeringen har förberett reformen väl och att museerna i stort handskas med den nya situationen på ett ändamålsenligt sätt.

Lena Lakso, porträtt.

– Antalet besökare har ökat kraftigt. Reformen har också underlättat museernas arbete för att nå nya besöksgrupper och att samverka med andra aktörer. Samtidigt ser vi att vissa museimyndigheter skulle kunna arbeta ännu mer strategiskt med fri entré för att bredda sin publik, säger Lena Lakso, projektledare för granskningen.

Reformen har förändrat museernas möjlighet till finansiering i och med att entréavgifter inte längre kan tas in. De 80 miljoner kronor som anslagits per år som kompensation för de borttagna entréavgifterna har fördelats utifrån tidigare års besöksstatistik. Sedan dess har museernas besökarantal, och därmed kostnader för till exempel värdar, säkerhet och lokalvård, vuxit olika mycket medan kompensationen fortfarande fördelas likadant.

Hälften av museimyndigheterna har äskat extra budgetmedel för att möta de ökande kostnaderna, och ytterligare några varnar för att ekonomin riskerar att bli ansträngd kommande år.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Riksrevisionens bedömning är att detta i förlängningen innebär en risk för att museerna inte kommer att kunna upprätthålla en hög kvalitet och att deras relevans som kunskaps- och kulturinstitutioner därmed i värsta fall kan minska, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar också att styrningen har brustit när det gäller reformens syfte och mål. Av budgetpropositioner, instruktioner och regleringsbrev framgår det inte tydligt vad reformen förväntas leda till.

– Att reformens syfte delvis måste läsas mellan raderna har inneburit att museerna tolkat det olika och därför arbetat olika mycket med sin publika och pedagogiska verksamhet för att nå vad de uppfattar som reformens mål, säger Lena Lakso.

När det gäller utvärdering konstaterar Riksrevisionen att den statistik som i dagsläget samlas in inte är ändamålsenlig. Att merparten av museerna hittills inte har lyckats leverera besöksstatistik i tillräcklig omfattning och av tillräcklig kvalitet för att reformen ska kunna följas upp på ett meningsfullt sätt styrker den bilden.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • tydliggöra syfte och mål med fri entré-reformen
  • utveckla en uppföljning som tillgodoser både regeringens och museernas informationsbehov
  • säkerställa att fri entré inte får negativ påverkan på museernas förutsättningar att utföra sina huvuduppdrag.

Museimyndigheterna rekommenderas att utveckla arbetet med fri entré som ett verktyg för att nå nya besökare.

Fri entré-reformen gäller 18 museer vid åtta museimyndigheter

  • Moderna museet i Stockholm och Malmö
  • Nationalmuseum
  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes)
  • Statens försvarshistoriska museer: Armémuseum och Flygvapenmuseum
  • Statens historiska museer: Hallwylska museet, Historiska museet, Kungliga Myntkabinettet, Livrustkammaren och Skoklosters slott
  • Statens maritima och transporthistoriska museer: Marinmuseum och Sjöhistoriska museet
  • Statens museer för världskultur: Världskulturmuseet, Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 19 december 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?