Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Riksrevisionen granskar anslag 2:4 Krisberedskap

Staten lägger varje år 1,3 miljarder kronor på utvecklingsprojekt inom krisberedskapen. Efter indikationer på vissa problem i projektverksamheten granskar Riksrevisionen nu om statsbudgetens anslag 2:4 Krisberedskap stärker och utvecklar samhällets krisberedskap och det civila försvaret som det var tänkt.

Helikopter släpper vatten över en skog som är täckt av rök. 

Foto: Håkan Hjort

Det nuvarande systemet med pengar till utvecklingsprojekt inom krisberedskapen togs fram år 2008. Syftet var bland annat att öka flexibiliteten och att medel snabbt skulle kunna användas där de gör som mest nytta istället för att låsas in i långsiktiga satsningar med oklara resultat.

Ett antal utvärderingar tyder dock på viss ineffektivitet i systemet. Det handlar till exempel om att utvecklingspengar används till löpande verksamhet och genomförda projekt inte får önskade effekter.

Riksrevisor Stefan Lundgren, porträtt.

– Granskningen ska bland annat svara på om resultaten omhändertas och implementeras i den löpande verksamheten efter att projekten avslutats, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Om granskningen

Bakgrund

Samhällets beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser sköts och finansieras i huvudsak inom ramarna för myndigheternas och berörda aktörers ordinarie verksamhet.

Dessutom finansieras ett antal åtgärder med det statliga budgetanslaget 2:4 Krisberedskap, som är regeringens främsta styrmedel för att stärka och utveckla samhällets krisberedskap och det civila försvaret.

För 2019 uppgick anslaget till cirka 1,3 miljarder kronor, varav drygt 500 miljoner gick till centrala myndigheter, länsstyrelser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för olika utvecklingsprojekt.

Granskningen inleds efter indikationer på att den del av anslaget som betalas ut som projektbidrag till myndigheter, inte fungerar som det var tänkt. Det handlar dels om att projektpengarna i vissa fall finansierar åtgärder som borde hanteras inom myndigheters ordinarie anslag, dels om brister i förvaltning av projekt och bristande kunskapsöverföring.

Syfte

Granskningen syftar till att undersöka om anslag 2:4 Krisberedskap är ett effektivt styrmedel för att stärka och utveckla samhällets krisberedskap och det civila försvaret. Granskningen gäller endast den del av anslaget som betalas ut i form av projektstöd till centrala myndigheter, länsstyrelser och MSB.

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2020. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 10 januari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?