Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Rutavdraget ger vissa positiva effekter men belastar de offentliga finanserna

Rutavdraget har lett till att vissa grupper som köper tjänsterna arbetar mer och höjer sina inkomster. Utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen har fått högre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden. Riksrevisionen konstaterar dock att regeringens bedömning att reformen är självfinansierad har svagt empiriskt stöd.

Kvinna som putsar fönster.

Foto: Plainpicture

Rutavdraget infördes 2007 och har flera syften: göra svarta jobb vita, öka arbetsutbudet hos köparna, och göra det lättare för personer med kort utbildning att komma in på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens granskning visar att målsättningarna har infriats till vissa delar.

Arbetsinkomsten har ökat mer i hushåll med sammanboende personer under 57 år som köpt ruttjänster än i jämförbara hushåll som inte köpt ruttjänster. Skillnaden i hushållens arbetsinkomst är ungefär 27 000 om året, vilket totalt motsvarar 3,4 miljarder kronor i ökad arbetsinkomst under 2017.

Anna Brink, porträtt.

– Resultaten ska tolkas med försiktighet, eftersom orsaksrelationen kan vara den omvända, det vill säga att ökade inkomster har möjliggjort köp av ruttjänster, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar vidare att rutavdraget brister i träffsäkerhet. Avdraget skulle främst främja hushåll som vill förvärvsarbeta mer, men som har svårt att få tiden att räcka till.

– Det är framför allt för barnfamiljer som köp av ruttjänster kan antas leda till ökat förvärvsarbete. Granskningen visar dock att endast 31 procent av hushållen som köpte ruttjänster 2017 hade hemmavarande barn, säger Anna Brink.

När det gäller målsättningen om sänkta trösklar till arbetsmarknaden har reformen haft positiva effekter för utrikes födda. De utrikes födda som fått ett arbete i rutbranschen hade innan anställningen en svag förankring på arbetsmarknaden. Såväl inkomster som sysselsättningsgrad ökade för denna grupp som anställdes mellan 2011 och 2017 jämfört med personer som inte arbetade i rutbranschen. För inrikes födda var effekterna begränsade och försvann helt efter några år.

Granskningen visar också att en förhållandevis stor andel av de som fick jobb i rutbranschen är personer som kommit till Sverige från andra EU-länder, sannolikt i syfte att arbeta med ruttjänster. Effekten på de offentliga finanserna av denna arbetskraftsinvandring är svårbedömd.

Riksrevisionen har även granskat regeringens bedömning att reformen är självfinansierad på sikt. Granskningen visar att centrala antaganden saknar empiriskt stöd. Regeringen överskattade effekten av att omvandla svarta jobb till vita och gjorde överoptimistiska antaganden om hur mycket mer rutköparna skulle utföra betalt arbete.

Riksrevisor Stefan Lundgren, porträtt.

– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget. Därutöver tillkommer negativa effekter på statsfinanserna av att hushållens konsumtion av andra varor och tjänster minskar när hushållen lägger mer resurser på ruttjänster, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att:

  • se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen
  • beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 21 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?