Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Inga belägg för att inkomstutjämningssystemet hämmar kommunal tillväxt

Den kommunala inkomstutjämningen ska bidra till att alla kommuner kan ge likvärdig service. Det har länge befarats att systemet bromsar kommunernas tillväxtambitioner. Riksrevisionens granskning visar att detta saknar empiriska belägg.

Detaljbild på hand som staplar klossar i stigande torn.

Foto: T.Dallas

Inkomstutjämningen är den ekonomiskt största delen i det kommunala utjämningssystemet, som skapats för att alla kommuner ska kunna ge likvärdig service.

Baserat på nationalekonomisk teori och viss internationell forskning har det framförts att systemet kan leda till att kommuner sänker sina tillväxtambitioner, eftersom ökade inkomster hos kommuninvånarna leder till sänkta bidrag från utjämningssystemet.

För att ta reda på om detta stämmer har Riksrevisionen analyserat effekterna av tre regeländringar mellan 2001 och 2014 som sänkte utjämningsgraden för vissa kommuner. Granskningen visar att det inte finns några empiriska belägg för att inkomstutjämningssystemet har de befarade negativa effekterna.

Riksrevisionen konstaterar samtidigt att inkomstutjämningssystemets komplexitet i kombination med metodologiska svårigheter gör att det heller inte finns några entydiga bevis för motsatsen.

– Av granskningen kan vi dock se att det kommunala tillväxtarbetet är en bredare fråga än enbart ökad skattekraft, och att kommunerna ofta samarbetar med varandra i tillväxtfrågor. En väg framåt är att fördjupa sig ytterligare i hur det lokala tillväxtarbetet fungerar och vilka mekanismer som ligger bakom den lokala tillväxten, säger Heléne Berg, projektledare för granskningen.

Rekommendationer i korthet

Mot bakgrund av att det saknas kunskap om den kommunala inkomstutjämningen har negativa effekter på kommunernas tillväxt, rekommenderar Riksrevisionen regeringen att allsidigt och löpande analysera detta. Regeringen bör också se till så att förutsättningarna är goda för att utvärdera framtida regelförändringar i inkomstutjämningen.

Helena Lindberg, porträtt

– Konsekvensen av att det saknas kunskap om vilka bieffekter inkomstutjämningen har på tillväxten är att det inte går att veta om inkomstutjämningen är utformad på ett ändamålsenligt sätt. Det går heller inte att veta vilka konsekvenser eventuella förändringar får på tillväxten, säger riksrevisor Helena Lindberg.

För fullständiga rekommendationer, se rapporten.

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemets syfte är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla service till invånarna – oberoende av skattekraft (invånarnas beskattningsbara inkomster), befolkningssammansättning och geografi.

Inkomstutjämningen är den största delen av det kommunala utjämningssystemet. Syftet är att jämna ut skillnader i skattekraft så att alla kommuner garanteras i stort sett lika stora skatteinkomster per invånare.

Tillsammans med kostnadsutjämningen och strukturbidragen ska detta göra att skillnader i kommunalskattenivåer endast avspeglar politiska ambitioner och verksamheternas effektivitet.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 21 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?