Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Osäker väg tillbaka till arbete efter nekad sjukpenning

Antalet personer som nekas sjukpenning har ökat på senare år. De flesta återgår till sitt tidigare arbete, men ofta bara på deltid och många är åter sjukskrivna efter 9–15 månader. Riksrevisionen efterlyser nu åtgärder för att underlätta återgång i arbete.

Slingrig landsväg genom ett grönt landskap.

Foto: Patrick Jakobsson

Från att ha legat på en nivå av 1–2 procent har andelen avslag på sjukpenning i pågående sjukfall ökat markant, och ligger numera på 5–7 procent.

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans samverkan med arbetsgivare när sjukpenning nekas. Granskningen gäller även övergången mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i de fall de försäkrade inte återgår till ordinarie arbetsgivare samt Försäkringskassans information till de försäkrade.

Granskningen visar att nästan sju av tio som nekats sjukpenning väljer att återgå till sitt tidigare jobb, även om de bedömts ha nedsatt arbetsförmåga för just det jobbet. Dessa personer går ofta ner i arbetstid.

Daniel Melén, porträtt

– En vanlig typ av ärende är en person som jobbar 75 procent och är sjukskriven på 25 procent, och som efter avslaget fortsätter att jobba 75 procent, men utan sjukpenning för de övriga 25 procenten. Därmed fungerar inte omställningstanken med sjukförsäkringen på det sätt som är avsett, säger Daniel Melén, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att 29 procent av dem som nekats sjukskrivning vid en uppföljning 9–15 månader senare är, eller har varit, sjukskrivna på nytt. Som en följd av brister i samverkan förekommer det att arbetssökande inte får tillräckligt med information om de konsekvenser som kan följa av att skriva in sig vid Arbetsförmedlingen som ”arbetssökande med förhinder”.

– Det innebär att personen riskerar att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) satt till noll och därmed inte få någon framtida ersättning från socialförsäkringen. Dessa personer får heller ingen hjälp med omställning till nytt arbete, säger Daniel Melén.

Riksrevisionen konstaterar vidare att Försäkringskassan inte informerar personerna om kommande avslag på ansökan om sjukpenning i tillräckligt god tid. Detta innebär att Försäkringskassan onödigt ofta – och länge – betalar ut sjukpenning med stöd av interimistiska beslut.

Riksrevisionen har även undersökt hur fem av de sex största statliga arbetsgivarna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Polismyndigheten och Skatteverket) följer lagens bestämmelser om att upprätta planer för återgång i arbete för alla anställda som är sjukskrivna 60 dagar eller längre.

Resultaten visar att det i nästan vart tredje ärende saknas en plan för återgång i arbete. Störst brister uppvisar Försäkringskassan som saknar dokumentation i hälften av de granskade ärendena. Även Arbetsförmedlingen saknar i stor utsträckning planer för återgång i arbete.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Det är anmärkningsvärt att dessa stora statliga arbetsgivare inte är bättre på att upprätta planer för återgång i arbete. De bör rimligen föregå med gott exempel, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan att i god tid informera om kommande avslag och att se till att tidigt i sjukfallet ha information om arbetsgivares insatser.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan rekommenderas att se över mötesformen i samband med nekad sjukpenning för att säkerställa att de som nekas sjukpenning och skriver in sig på Arbetsförmedlingen förstår konsekvenserna av att vara inskriven som arbetssökande med förhinder.

För fullständiga rekommendationer, se rapporten.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?