Riksrevisionen granskar arbetet med att stärka arméstridskrafternas förmåga

I mitten av 2010-talet förändrades den svenska försvarspolitiken i grunden. Från att huvudsakligen ha varit inriktat på internationella insatser i andra delar av världen skulle Försvarsmakten åter fokusera på nationellt försvar. Den operativa förmågan skulle öka i krigsförbanden, däribland arméstridskrafterna som skulle kunna kraftsamla och möta ett väpnat angrepp.

– Arméstridskrafternas operativa förmåga är central för Sveriges försvar. Nu granskar vi hur regeringen och Försvarsmakten arbetar för att leva upp till riksdagens beslut, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Regeringen bedömde 2015 att det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016–2020 var att öka den operativa förmågan i krigsförbanden, och att säkerställa totalförsvarets samlade förmåga. Inriktningen var att huvuddelen av arméförbanden skulle organiseras för att kunna verka som två brigader i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare.

Riksdagen godkände att det militära försvarets mål bland annat skulle vara att förebygga och hantera konflikter och krig samt att skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning. Om det krävs ska Sverige även kunna försvara sig mot incidenter och väpnade angrepp. Beslutet innebar också att ett antal arméförband skulle skapas. Arméstridskrafterna bedöms ännu inte ha utvecklats så som riksdagen beslutade.

Syfte

Granskningen ska svara på om regeringen och Försvarsmakten har bedrivit ett effektivt arbete för att stärka den operativa förmågan i arméstridskrafterna.