Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Huvudsyfte med miljardsatsning på äldreomsorgen inte uppnått

Staten satsade totalt drygt fyra miljarder kronor på att utveckla kvaliteten i kommunal vård och omsorg om äldre. En viktig del var satsningar på olika kvalitetsregister. De har inte lett till någon bestående kvalitetsutveckling, däremot till positiva bieffekter för enskilda individer, visar Riksrevisionens granskning.

Person med rollator, detalj.

Foto: Jasmin Sessler

Den så kallade Äldresatsningen pågick mellan 2010 och 2014. En viktig del var att utveckla äldreomsorgen genom att införa ett antal kvalitetsregister som skulle ge kommunerna förutsättningar att varaktigt förbättra sina vård- och omsorgsinsatser. Totalt kostade Äldresatsningen 4,3 miljarder kronor.

Riksrevisionens granskning visar att regeringen inte nådde huvudsyftet med kvalitetsregistren, nämligen ett systematiskt förbättringsarbete som kommer alla äldre till del. Satsningen på kvalitetsregister hade vissa positiva effekter, men staten har inte lyckats förvalta dessa på det sätt som hade varit nödvändigt för att förbättra verksamheterna långsiktigt.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Äldresatsningen bidrog till ett välbehövligt fokus på arbetssätten i äldreomsorgen. Men Socialstyrelsen borde tidigare ha fått ett tydligt uppdrag att omhänderta effekterna. Då hade det varit möjligt att utveckla ett långsiktigt stöd till kunskapsutveckling i kommunerna medan satsningen pågick, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Äldresatsningen fick dock andra positiva effekter än vad som från början var meningen. Till exempel har införandet av kvalitetsregister lett till klara förbättringar av vården och omsorgen för de personer som bor i särskilt boende och registreras i något av registren.

– Dessa personer får en bättre vård och omsorg i kommunen och det minskar deras behov av sjukhusvård. De löper också en klart lägre risk för olämplig läkemedelsbehandling och fallskador, säger Henrik Segerpalm, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen bedömer att detta beror på att personalen vid äldreboenden använt kvalitetsregistren som ett beslutsunderlag i den löpande verksamheten, vilket således kommit de registrerade personerna till godo.

Det är dock inte i enlighet med den lagstiftning som reglerar användning av kvalitetsregister. Dessutom står det i strid med den grundläggande tanken om en likvärdig vård- och omsorgsverksamhet.

– Registren har haft effekter på individnivå som redan borde ha varit omhändertagna av journalföringen. Journalföringen i den kommunala vården bör därför förbättras så att effekterna kan komma alla till del, säger Henrik Segerpalm.

Riksrevisionen efterlyser även en utveckling av tekniska möjligheter att dela information mellan journalsystem och kvalitetsregister, i syfte att undvika onödigt dubbelarbete.

Rekommendationer i korthet

Regeringen rekommenderas att:

  • säkerställa att det inför liknande satsningar finns en plan för hur de uppnådda resultaten ska kunna omhändertas av ansvarig förvaltningsmyndighet efter avslut
  • ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur kommunernas journalsystem kan utvecklas.

Socialstyrelsen rekommenderas bland annat att utveckla vägledning till kommunerna om hur kvalitetsregister ska användas i förbättringsarbetet.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 03 november 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?