Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Sänkt löneskatt för äldre – osäkra effekter och brister i redovisningen

Sänkt löneskatt för äldre skulle leda till ökad sysselsättning bland personer över 65 år. Det är dock osäkert om skattesänkningen har lett till ökad sysselsättning. Osäkerheten beror bland annat på brister i regeringens redovisning, visar Riksrevisionens granskning.

Kvinna i 60-årsåldern sitter i konferensrum med två andra personer. 

Foto: Maskot

För att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att ha äldre medarbetare anställda sänktes den särskilda löneskatten för personer över 65 år i Sverige år 2007.

Sänkt löneskatt för äldre har under perioden 2007–2019 kostat staten 33 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter. Från 2020 och framåt bedöms skatteutgiften växa till 7 miljarder kronor/år.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens bristfälliga redovisning gör det svårt att avgöra om skattesänkningen har bidragit till en ökad sysselsättning bland äldre.

Detta har flera orsaker. Den särskilda löneskatten har förändrats flera gånger, vilket kan ha skapat osäkerhet hos arbetsgivare och arbetstagare. Det kan i sin tur ha påverkat skattesänkningens effekter. När skatten slopades första gången 2007 genomfördes samtidigt flera andra reformer, vilket gör det svårt att särskilja effekterna av just den slopade skatten.

Riksrevisionen konstaterar att det finns tecken på att äldre arbetar mer i dag än tidigare även utan riktade skattelättnader. I sådana fall har den slopade skatten subventionerat en sysselsättningsökning som ändå skulle ha inträffat.

Regeringens redovisning ger ingen tydlig bild av effekterna på sysselsättning eller statens finanser. Riksrevisionen har därför gjort egna beräkningar av effekterna på sysselsättningen för personer över 65 år. Resultaten, som ska tolkas med försiktighet, tyder på att effekterna sannolikt har varit små eller obefintliga.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Riksdagen har fattat beslut om skattesänkningarna utifrån bristande underlag, och det är i hög grad osäkert om de har haft avsedd effekt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen konstaterar därmed att risken är stor för att betydande summor offentliga medel har använts ineffektivt – pengar som skulle kunna ha gjort större nytta på andra sätt.

– För att kunna bedöma om de mål som riksdagen ställt sig bakom har nåtts behöver den sänkta löneskatten för äldre följas upp och redovisas på ett tydligt och ändamålsenligt sätt, säger Anneli Josefsson, projektledare för granskningen.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga hur redovisade skatteutgifter förändras vid regeländringar av den särskilda löneskatten för äldre. Regeringen bör dessutom särskilt följa upp och utvärdera eventuella sysselsättningseffekter efter 2019, då skatten slopades helt och hållet.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 01 december 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?