Regeringen överskattar framtida intäkter från energi- och miljöskatter
Regeringens beräkningar av framtida intäkter från energi- och koldioxidskatter tar inte tillräcklig hänsyn till de stora förändringar som sker på klimat- och energiområdet. Det innebär att dessa intäkter riskerar att överskattas och att bedömningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet kan bli missvisande, visar Riksrevisionens granskning.
Foto: Nakun
En av regeringens huvuduppgifter är att bedriva en finanspolitik som leder till långsiktigt hållbara offentliga finanser, så att välfärden kan finansieras även i framtiden.
Intäkter från energi- och koldioxidskatter ger betydande bidrag till de offentliga finanserna. Förutom att bidra med pengar till statskassan är skatterna också viktiga styrmedel inom energi- och klimatpolitiken.
Riksrevisionens granskning visar att regeringens långsiktiga beräkningar inte tar hänsyn till att intäkterna från energi- och koldioxidskatterna successivt minskar när människor väljer energieffektivare och klimatanpassade alternativ för resor, transporter och uppvärmning – och att skatteintäkterna därmed överskattas.
Med nuvarande skatteregler blir överskattningen synlig år 2024, och ökar sedan successivt. År 2050 överskattas skatteintäkterna med ungefär en halv procent av BNP, visar Riksrevisionens beräkningar. Det motsvarar runt 25 miljarder kronor per år, mätt med dagens BNP och penningvärde.
När intäkter minskar finns ett behov av ökad finansiering för att de offentliga finanserna inte ska försämras. Det kan handla om högre skatter, lägre utgifter eller ökad upplåning.
– Tidsperspektivet är långt och både skattesatser och skattebaser kan ändras över tiden. Den alltför optimistiska synen på framtida intäkter från energi- och miljöskatter riskerar dock att ge en missvisande bild av de offentliga finanserna och utrymmet för framtida reformer, säger riksrevisor Helena Lindberg.
För att få en så bra bild som möjligt av framtida intäkter från energi- och koldioxidskatter krävs ändamålsenliga scenarier för energianvändningen.
– Bedömningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet ska ta hänsyn till alla väsentliga demografiska och ekonomiska förändringar som rimligen kan förutses. Den modell som regeringen använder fångar inte vår tids kanske viktigaste fråga – utvecklingen på klimat- och energiområdet – och behöver utvecklas, säger Tomas Forsfält, projektledare för granskningen.
Rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att
- utveckla metoden för att beräkna skatteintäkter på lång sikt så att den fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet
- ge Energimyndigheten i uppdrag att återkommande ta fram ett huvudscenario över Sveriges energisystem på lång sikt.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).