Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Stora brister i statens insatser mot arbetskraftsexploatering

Statens insatser mot arbetskraftsexploatering har stora brister. Bristerna finns i alla delar av systemet, och beror framför allt på att regeringen inte har gett myndigheterna mandat och tydliga uppdrag att motverka problemet.

Motljusbild på tre personer som monterar en byggställning.

Foto: HXDBZXY

Exploatering av arbetskraft är ett allvarligt och växande samhällsproblem. Framför allt är det utländska personer som drabbas av till exempel oskäligt låg lön, mycket långa arbetsdagar, farlig arbetsmiljö eller dåliga boendeförhållanden. Dessutom göder det annan kriminalitet, och kan leda till att seriösa företagare slås ut av att konkurrensen snedvrids.

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering. Granskningen visar att det arbetet har brister i alla delar. Bristerna beror framför allt på att regeringen varken har gett myndigheterna mandat eller tydliga uppdrag för att motverka arbetskraftsexploatering.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att det befintliga regelverket inte ger ett bra skydd mot exploatering. Det är inte förbjudet för en arbetsgivare att ta betalt för en anställning, kräva tillbaka lön av en anställd eller att låta anställda bo under dåliga förhållanden.

Myndigheternas kontroller leder sällan till att utsatta arbetstagare får hjälp. Polisen träffar på potentiella offer för arbetskraftsexploatering vid sina kontroller av arbetstillstånd, men lämnar sällan ärenden vidare för utredning om människohandel. Flera myndigheter gör gemensamma tillslag mot brottslighet i arbetslivet, men kontrollerar inte de anställdas arbetssituation.

Det saknas även lättillgänglig information till utländsk arbetskraft om vilka rättigheter de har och vart de kan vända sig för att få stöd om det uppstår problem.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Ett grundläggande problem är att ingen myndighet har överblick över vilka som drabbas och hur många de är. Utan kunskap är det svårt för regering och myndigheter att utforma effektiva insatser, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Trots att lagstiftningen skärptes 2018 har det inte lett till att fler arbetsgivare straffas för människohandel för tvångsarbete eller människoexploatering.

– Det är få ärenden som leder till åtal, och det finns sammanlagt bara tre fällande domar de senaste femton åren. Risken att dömas är näst intill obefintlig, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen bedömer att regeringen behöver ta ett helhetsgrepp för att motverka arbetskraftsexploatering. Som ett led i detta bör en myndighet få ett övergripande ansvar att samordna arbetet, lämpligen Arbetsmiljöverket som redan har tillträde till landets arbetsplatser och har kompetens på arbetsmiljöområdet.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att:

  • ge myndigheterna på området tydliga uppdrag och mandat
  • ta fram en handlingsplan för att samla åtgärderna och möjliggöra uppföljning
  • se till att lämpliga myndigheter tar fram en process för skydd och stöd till offer, samt information om rätt till goda arbetsvillkor och vart drabbade kan vända sig
  • utreda hur riskgrupper kan få bättre möjligheter att utkräva sin lön och ges rätt till en god boendestandard
  • utreda om myndigheterna bör utöva tillsyn över arbetsvillkor för utländsk arbetskraft i branscher med ökad risk för arbetskraftsexploatering.

Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att:

  • säkerställa att alla som jobbar med arbetsplatsinspektioner får utbildning om arbetskraftsexploatering och att det finns rutiner för hur potentiella offer ska hanteras.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Kort om arbetskraftsexploatering

Arbetskraftsexploatering innebär utnyttjande av arbetskraft genom till exempel mycket låga löner, orimligt lång arbetstid och dålig arbetsmiljö. Den som utnyttjar människor för arbete under mycket dåliga villkor kan dömas för människohandel för tvångsarbete eller människoexploatering enligt 4 kap. 1 a och b §§ i brottsbalken (1962:700).

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 15 december 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?