Riksrevisionen granskar Ekobrottsmyndighetens arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet

– Ekobrottsmyndighetens arbetsuppgifter har blivit fler och alltmer komplexa. Frågan är hur myndigheten bäst ska vara organiserad för att effektivt kunna motverka den organiserade ekonomiska brottsligheten, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Den organiserade brottsligheten har delvis skiftat från mer ”traditionell” brottslighet till avancerade former av ekonomisk brottslighet. Staten går varje år miste om miljardbelopp som istället hamnar hos kriminella. Pengarna används bland annat till att finansiera andra brott.

Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som har i uppdrag att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet som även har polisiär verksamhet, och är därmed unik i svensk förvaltning.

De ekonomiska brotten innefattar ofta komplexa bolagsstrukturer och komplicerade transaktionsmönster och är krävande att utreda. Utredningarna kompliceras ytterligare av att brottsligheten ofta är internationell.

Arbetet involverar ett antal myndigheter, och kräver kontinuerlig samverkan. Ekobrottsmyndigheten har en central roll i detta.

Granskningen inleds efter indikationer på att Ekobrottsmyndigheten har haft svårt att fullfölja sitt uppdrag, med många ärenden på hög och långa handläggningstider. Myndigheten har varnat för att förundersökningar kan behöva läggas ned på grund av föråldrad bevisning.

Syfte

Granskningen ska undersöka om Ekobrottsmyndigheten arbetar effektivt mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Fokus kommer bland annat att ligga på Ekobrottsmyndighetens organisation och samverkan med andra myndigheter.

Granskningen kommer inte att omfatta kvalitet eller effektivitet i enskilda ärenden.