Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4)

Riksrevisionens granskning tyder på att utgifterna för missbruk av lönegarantin i konkurser uppgår till 100–150 miljoner kronor per år. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över hela lönegarantisystemet.

Statlig lönegaranti träder in när arbetsgivaren har gått i konkurs eller när ett företag genomgår företagsrekonstruktion. Syftet är att ersätta anställda som inte får ut sin lön.

Det har vid flera tillfällen rapporterats att lönegarantin är utsatt för bedrägerier. Riksrevisionen har därför granskat omfattningen av misstänkt felaktigautbetalningar, och hur lönegarantin skyddas mot missbruk.

I granskningen har vi sett tydliga indikationer på missbruk av lönegarantin. Vår sammantagna bedömning är att 6–9 procent av det utbetalade beloppet i konkurser är felaktigt, vilket motsvarar 100–150 miljoner kronor per år.

Det finns flera brister i lönegarantisystemet som bidrar till att missbruk är möjligt. Bristerna handlar bland annat om att konkursförvaltare och rekonstruktörer fattar beslut om lönegaranti på otillräckliga underlag, att myndigheterna saknar effektiva kontrollverktyg, och att processen för återkrav av felaktiga utbetalningar är krånglig. Riksrevisionen bedömer att myndigheterna väsentligen har gjort adekvata insatser utifrån sina respektive roller i systemet. Bristerna beror framför allt på att regeringen inte har utformat och styrt systemet för lönegarantin på ett ändamålsenligt sätt. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen gör en större översyn av den statliga lönegarantin.