Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Snabb omställning hos Migrationsverket ledde till ineffektivitet

Migrationsverkets neddragningar har lett till omfattande effektivitetsproblem. Riksrevisionens granskning visar på brister i både planering och genomförande.

Detaljbild på Migrationsverkets fasad i Sundbyberg mot blå himmel och vita moln.

Foto: Tomislav Stjepic

I takt med minskat mottagande av asylsökande, och minskade anslag, har Migrationsverket under åren 2017–2020 genomgått en av de snabbaste och största neddragningarna inom den svenska statsförvaltningen på många år.

Riksrevisionen har granskat om det arbetet har styrts och genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen visar att det har funnits brister när det gäller såväl planering som genomförande.

Till exempel förväntade sig både regeringen och Migrationsverkets ledning att produktiviteten hos myndigheten skulle öka under åren 2017 och 2018, vilket regeringen använde som en motivering till minskade anslag. Migrationsverket lyckades dock inte nå målen, och det ledde bland annat till att asylsökande och personer som söker uppehållstillstånd tvingades till onödigt långa tider i mottagningssystemet – med förhöjda kostnader för boende och stöd som följd.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Det är bra att regeringen och myndighetsledningar strävar efter att effektivisera statliga verksamheter. I det här fallet var dock regeringen och Migrationsverkets ledning väl optimistiska om att kunna hämta in vinster från effektivisering samtidigt som myndigheten genomförde stora besparingar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

På fyra år har antalet anställda på Migrationsverket minskat med en tredjedel. I processen uppstod svåra problem med kompetensförsörjningen. Bland annat sade många som inte omfattades av övertalighet upp sig, och kunde sedan inte ersättas på grund av anställningsstopp.

Utvecklingsprojekt kunde inte heller genomföras som planerat, till exempel digitalisering av asylhandläggningen. Den centraliserade kundtjänstfunktion som myndigheten försökte skapa kunde heller inte bemannas helt på grund av omställningen. Samtidigt infördes nya och delvis komplicerade regler i utlänningslagen, vilket gjorde myndighetens uppdrag svårare.

– Situationen förvärrades av brister i genomförandet av personalneddragningarna. Migrationsverket har dock efter hand dragit lärdomar och utvecklat en mer strategisk kompetensförsörjning, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

En stor del av neddragningarna har bestått i avveckling av boenden och kontor som inte längre behövdes. Riksrevisionen bedömer att det arbetet i huvudsak har fungerat effektivt. Dyra boenden har avvecklats först, beläggningsgraden på asylboenden har varit rimlig och kostnader för tomma lokaler har kunnat begränsas.

Däremot uppstod problem vid avveckling av tillgångar. Särskilt allvarligt är att Migrationsverket inledningsvis saknade tillräckliga rutiner och kontroller av it-utrustning som kan innehålla sekretessbelagd information.

Porträttbild av projektledare Tommi Teljosuo

– Brister i dokumentationen gör att det inte går att veta vart flera tusen datorer och telefoner tog vägen. Det innebär risker för både oegentligheter och att känslig information kommer på avvägar, säger Tommi Teljosuo.

Riksrevisionen bedömer vidare att både regeringen och Ekonomistyrningsverket bör förbättra sitt stöd till myndigheter vid omställning, eftersom regelverken på området är svåra att tolka och tillämpa i praktiken.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att iaktta försiktighet med att initiera snabba besparingar baserat på förväntade men osäkra effektiviseringar.

Regeringen bör även ta fram tydliga regler och rutiner för avveckling av utrustning som kan innehålla sekretessbelagd eller integritetskänslig information.

Migrationsverket rekommenderas bland annat att säkerställa rutiner för att identifiera och hantera stöldbegärliga tillgångar.

Ekonomistyrningsverket bör utveckla riktlinjer eller vägledningar för bland annat bedömning av vad som är stöldbegärliga tillgångar.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 13 oktober 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?