Riksrevisionen granskar hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden

– Det är viktigt att den här verksamheten fungerar effektivt. Dels för de personer som har rätt till juridisk hjälp och för deras biträden, dels för hushållningen med offentliga medel, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Personer som ansöker om tillstånd att vistas i Sverige av skyddsskäl, samt personer som tas i förvar eller riskerar av- eller utvisning, kan ha rätt till juridisk hjälp. Personen kan då förordnas ett så kallat offentligt biträde.

Det är i huvudsak Migrationsverket och i vissa fall Polismyndigheten eller migrationsdomstolarna (inklusive Migrationsöverdomstolen) som fattar beslut om sådana förordnanden. Myndigheterna ansvarar också för kontroll av att biträdet har den kompetens som behövs och i övrigt är lämplig för uppdraget, samt beslutar om kostnadsersättning till biträdena.

Sättet som Migrationsverket, Polismyndigheten och migrationsdomstolarna har organiserat sin process att förordna, kontrollera och bedöma biträdens lämplighet verkar skilja sig åt, både inom och mellan myndigheterna. Även när det gäller bedömning och kontroll av biträdenas ersättningsanspråk kan det finnas skillnader. Tidigare granskning, samtal med företrädare för de ansvariga myndigheterna samt rapportering i media indikerar att det finns brister i myndigheternas kontroller.

Syfte

Granskningen ska svara på om systemet för hantering av offentliga biträden i migrationsärenden fungerar effektivt. Fokus kommer bland annat att ligga på hur Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Polismyndigheten säkerställer att processen för lämplighetskontroll och förordnande av offentliga biträden samt hanteringen av ersättningar till biträden är effektiv. Om regeringen har möjliggjort en effektiv hantering av dessa frågor kommer också att granskas.