Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Stora utvecklingsbehov inom statens suicidförebyggande arbete

Varje år begår mer än tusen personer självmord i Sverige. Riksrevisionens granskning visar att ansvariga statliga myndigheter behöver utveckla det suicidpreventiva arbetet på flera olika områden. Dessutom behöver ytterligare myndigheter involveras.

Två personer kramas, närbild.

Foto: Amanda Falkman

Riksrevisionen har granskat det statliga suicidpreventiva arbetet. Granskningen visar att regeringens styrning på området har varit svag under många år.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Trots att riksdagen fattade beslut om en övergripande vision och nationellt handlingsprogram för suicidprevention 2008 dröjde det ända till 2020 innan regeringen tog initiativ för att kraftigt förstärka arbetet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Dessa initiativ kommer sannolikt att bidra till en positiv utveckling. Riksrevisionen konstaterar samtidigt att det behövs insatser på flera områden för att ett verkningsfullt suicidpreventivt arbete ska kunna vara på plats.

Det handlar bland annat om att på olika sätt involvera fler statliga myndigheter. Till exempel har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvar för att samordna och stödja landets räddningstjänster, men arbetar inte med frågor som rör suicid och suicidprevention. Detta trots att självmordsproblematiken är en del av vardagen för landets räddningstjänster.

Granskningen visar också att det saknas en enhetlig nationell hantering av samtal till 112 som rör hot om suicid, och att sådana samtal därför hanteras olika i landet.

Skolan är en viktig arena för att motverka psykisk ohälsa. Men skolmyndigheterna saknar uppdrag inom suicidprevention. Stödet till anhöriga till personer som begått självmord samt missbruks- och beroendefrågor är andra områden som behöver utvecklas.

Även arbetet mot omkomna (i huvudsak självmord) på statliga järnvägar bör förbättras. Trots Trafikverkets mål om en halvering av antalet omkomna har genomförda insatser inte lett till någon minskning.

Charlotta von Porat, porträtt.

– Myndigheten har heller inte följt upp varför åtgärderna inte har haft effekt. Samtidigt har regeringen formulerat ett nytt halveringsmål till 2030, säger Charlotta von Porat, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att de ansvariga statliga myndigheterna, framför allt Folkhälsomyndigheten, i vissa fall har svårt att bidra till konkreta suicidpreventiva insatser på lokal och regional nivå.

– De kunskapsstöd som finns i dag är för övergripande för att kunna användas i det dagliga arbetet. Det behövs mer användbara, konkreta och tillgängliga kunskapsstöd, säger Charlotta von Porat.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att

  • ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal som rör hot om suicid via 112
  • se till att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) medverkar i det nationella suicidpreventiva arbetet
  • se till att Trafikverket följer upp och utvärderar insatserna för att uppnå halveringsmålet för omkomna på statliga järnvägar, i syfte att ta reda på varför insatserna inte har haft effekt, samt öka graden av systematik i de åtgärder som vidtas.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen rekommenderas bland annat att

  • se till att den kommande strategin inom psykisk hälsa och suicidprevention tas fram så att den blir styrande och relevant
  • förbättra stödet för implementering av kunskap inom suicidprevention.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rekommenderas bland annat att

  • följa upp suicidhändelser i vårdverksamheter på en aggregerad nivå.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 14 oktober 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?