Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Allvarliga brister i hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägarbiträden

Domstolarna i Sverige betalade förra året ut mer än 3,3 miljarder kronor i ersättning till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Riksrevisionens granskning visar att hanteringen av dessa utbetalningar har stora brister.

Domstolssal med lagbok och siluett av domare.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Statens utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden och andra rättsliga biträden motsvarar nära hälften av de samlade kostnaderna för Sveriges domstolar. De senaste tio åren har dessa utgifter ökat med nästan 90 procent, medan domstolarnas kostnader totalt ökade med en tredjedel.

Riksrevisionen har granskat tingsrätternas och Domstolsverkets hantering av dessa pengar. Granskningen visar att det finns stora brister, framför allt när det gäller domstolarnas möjlighet att bedöma om de summor som betalas ut är rimliga.

Per Dackenberg, porträtt.

– Hanteringen är utformad på ett sätt som ger mycket dåliga förutsättningar för en god intern kontroll. Det är något som försämrar möjligheterna att hushålla med statens medel, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.

Delvis beror detta på att huvuddelen av de rättsliga biträdenas arbete genomförs under förundersökningen, då domstolen inte har tillräcklig insyn i arbetet för att kunna bedöma om ersättningsanspråken är rimliga.

Bristen på kontroll förvärras också av att beslut om ersättningsstorlek alltid är den sista punkten under rättens överläggning efter huvudförhandlingen, och ofta behöver tas under tidspress. Någon förberedande kontroll av tingsnotarie eller annan personal sker nästan aldrig.

– Hanteringen av ersättningen anses ofta vara den minst angelägna frågan i målet och något som domstolen behöver klara av snabbt, säger Per Dackenberg.

Domstolens arbete kompliceras av att det saknas tydliga riktlinjer för hur dessa bedömningar ska göras, till exempel tumregler för vad som är skälig tid för vanligen förekommande arbetsmoment.

Eftersom tingsrätten inte har något budgetansvar för ersättningar till rättsliga biträden har vare sig domarna eller domstolarna några ekonomiska incitament att öka kontrollen.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– De kontrollfunktioner som finns ger inte domstolarna de verktyg som behövs för att fatta väl underbyggda beslut. Som systemet är konstruerat har domstolarna heller inga incitament att skaffa sig de verktygen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen konstaterar vidare att Domstolsverket inte följer upp domstolarnas hantering på en aggregerad nivå. Detta beror delvis på att dagens regelverk inte tillåter att det tas fram underlag som till exempel kan visa om samma biträde yrkat ersättning för samma tid vid någon annan domstol, något som media har rapporterat om vid flera tillfällen.

Sammantaget visar granskningen att kontrollen över dessa medel har omfattande och allvarliga brister. Riksrevisionen bedömer att regeringen, som har det övergripande ansvaret, tidigare borde ha tagit initiativ till såväl uppföljning som förbättringar.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Domstolsverket rekommenderas bland annat att ta fram riktlinjer för att bedöma skäligheten i de rättsliga biträdenas ersättningsanspråk.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 21 oktober 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?