Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Riksrevisionen granskar regeringens hantering av extra ändringsbudgetar under pandemin

Snabba politiska åtgärder har varit nödvändiga för att hantera pandemins ekonomiska konsekvenser. Regeringen har därför fått igenom 20 extra ändringsbudgetar med mycket stora anslagsökningar som följd. Riksrevisionen granskar nu om regeringen har använt extra ändringsbudgetar på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt.

Munskydd ligger slängt på gatan.

Foto: Jens Lindström

Det råder ingen tvekan om att skyndsamma åtgärder med snabb implementering har varit betydelsefulla för att dämpa effekterna av coronapandemin och mildra de ekonomiska konsekvenserna i samhället.

Samtidigt är det också viktigt att budgetprocessen fungerar väl, att beslutade anslag uppfattas som bindande och att regeringen använder sina befogenheter på ett ansvarsfullt sätt.

Helena Lindberg, porträtt.

– Vi kommer att granska om förslagen i de extra ändringsbudgetarna har varit tillräckligt pandemirelaterade, brådskande och om underlagen hållit tillräckligt god kvalitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Våren 2020 drabbade coronapandemin samhället och svensk ekonomi med full kraft. Osäkerheten om pandemins utveckling var stor och nedstängningar av samhället drabbade enskilda människor, företag och organisationer hårt. Det var nödvändigt att snabbt vidta statliga åtgärder för att dämpa smittspridningen och mildra de ekonomiska konsekvenserna.

Genom att lämna förslag i extra ändringsbudgetar till riksdagen kan regeringen hantera oväntade situationer snabbare än vad som är möjligt inom den ordinarie budgetprocessen. Detta får dock bara göras om regeringen anser att det finns särskilda skäl.

En sådan hantering är snabb, men riskerar att leda till en svagare budgetprocess och att riksdagen får svårare att behålla helhetsperspektivet över statens budget. Olika handlingsalternativ ställs inte mot varandra, som i den ordinarie budgetprocessen, och riksdagen får inga reella möjligheter att överväga alternativ till regeringens förslag. Detta förstärks av att beredningstiden i regel är kraftigt förkortad eftersom det är bråttom.

Under coronapandemin har regeringen hittills lämnat 20 extra ändringsbudgetar till riksdagen. De har lagts fram utan reella budgetrestriktioner eftersom riksdagen beslutat att höja utgiftstaken kraftigt under pandemin. Bara under 2020 innebar de extra ändringsbudgetarna anslagsökningar med 304 miljarder kronor, varav ungefär hälften faktiskt spenderades.

Syfte

Granskningen ska svara på om regeringen har använt sig av extra ändringsbudgetar på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt under pandemin. Fokus kommer att ligga på om regeringen har redovisat särskilda skäl för att lägga fram propositionerna, och om de håller tillräckligt hög kvalitet. Även kvaliteten i underliggande kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser kommer att belysas.

Publicering

Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i juni 2022. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 09 november 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?