Riksrevisionen granskar statliga insatser för att attrahera investeringar i datahallar
Regeringen har uppmuntrat investeringar i datahallar, bland annat genom sänkt energiskatt. Sådana investeringar har många positiva effekter, men datahallar är energikrävande och den svenska elförsörjningen står redan inför stora utmaningar. Riksrevisionen granskar nu om regeringens och berörda myndigheters beslut och åtgärder är effektiva.
Foto: TPROduction/Shutterstock
Granskningen kommer bland annat att fokusera på vilka avvägningar som regeringen har gjort mellan mål inom närings- och energipolitiken.
– Vi kommer också att titta på om regeringen har rapporterat om de statliga insatserna på ett transparent och ändamålsenligt sätt, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Om granskningen
Bakgrund
Datahallar är en viktig del av samhällets digitala infrastruktur. De kan också skapa sysselsättning, både direkt och indirekt, samt bidra till utveckling och expansion av företag i informations- och kommunikationstekniksektorn.
Riksdagen har uttalat att investeringsfrämjandet ska fokusera på investeringar med särskilt hög kvalitet och potential att tillföra nya arbetstillfällen, kapital, kunskaper eller nya marknader i hela landet.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att attrahera investeringar i datahallar. Sedan 2017 års budget omfattas därför datahallar av nedsättningen av energiskatten. Syftet är att Sverige ska stå sig bättre i den internationella konkurrensen om sådana investeringar
Dessa åtgärder är dock förknippade med finansiella kostnader, samtidigt som datahallar också är mycket stora elanvändare. Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Datahallar använder stora mängder el, och Energimyndigheten bedömer att datahallar kommer att stå för omkring 20 procent av den ökade elanvändningen de kommande tio åren.
Redan idag finns det kapacitetsutmaningar i det svenska elsystemet. Vid sidan om nyetableringar av datahallar har det dessutom initierats ett antal andra elintensiva profilprojekt inom industrin, till exempel Northvolts batterifabriker, Hybrit inom stålindustrin och cementindustrins Cemzeroprojekt.
Sverige har ett mål om att öka energieffektiviseringen med 50 procent mellan 2005 och 2030. Flera remissvar på den utredning som låg till grund för förslaget om nedsättningen av energiskatten för datahallar framförde att även energieffektiviseringsfrågor borde beaktas i förslaget.
Syfte
Granskningen ska svara på om regeringens och berörda myndigheters beslut och åtgärder avseende investeringar i datahallar är effektiva. Granskningen omfattar framför allt investeringarnas kvalitet och potential att tillföra nya arbetstillfällen, kapital och kunskaper samt förhållande till energipolitikens mål.
Publicering
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i juni 2022. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).