Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Riksrevisionen granskar statens insatser för kortare väntetider i vården

Trots omfattande statliga insatser fortsätter problemen med köer och långa väntetider i vården. Det finns också indikationer på att de insatser som gjorts leder till oönskad undanträngning av patienter med stora vårdbehov. Riksrevisionen granskar statens styrning för kortare väntetider i vården.

Personer i väntrum på läkarmottagning.

Foto: Maskot Bildbyrå AB

Lång väntan på vård kan skapa frustration och oro. Det riskerar också att leda till sämre hälsa och större vårdbehov, och därmed ökade kostnader för hälso- och sjukvården.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Vi hoppas att granskningen ska bidra till att den statliga styrningen för kortare väntetider blir mer effektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Köer och långa väntetider är en ständig utmaning i vården. Staten har sedan början på 1990-talet använt så kallade vårdgarantier för att korta väntetider till vård. En vårdgaranti innebär att regionerna garanterar patienterna maximala väntetider för kontakt med och behandling i vården. Vårdgarantin skrevs in i hälso- och sjukvårdslagen 2010, men andelen som får vänta längre än maxgränserna har sedan dess ökat markant. Situationen förvärrades ytterligare under pandemiåret 2020.

Regeringen har kompletterat vårdgarantin som styrmedel i flera steg. Under 2009 slöt regeringen en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om den så kallade kömiljarden, för att ge regionerna ekonomiska incitament att följa vårdgarantin. Under 2009–2019 har staten betalat ut totalt cirka 7,6 miljarder kronor till regionerna inom ramen för överenskommelser om kömiljarder.

Det har hela tiden funnits farhågor om att vårdgarantin och kömiljarden leder till undanträngning av sådan vård som inte omfattas av garantin, och att detta främst drabbar patienter med större vårdbehov. Sådan undanträngning skulle i så fall strida mot behovs- och solidaritetsprincipen i den etiska plattform som hälso- och sjukvårdslagen vilar på.

År 2015 slöt regeringen en överenskommelse med SKR om så kallade standardiserade vårdförlopp inom cancervården, bland annat för att motverka befarade undanträngningseffekter av vårdgarantin och kömiljarden. Uppföljningar tyder dock på att även standardiserade vårdförlopp riskerar att leda till undanträngning av patienter med stora vårdbehov.

Syfte

Granskningen ska svara på om den statliga styrningen genom vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp bidrar till kortare väntetider utan att leda till prioriteringar i strid med den etiska plattformen.

Publicering

Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i december 2022. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 15 november 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?