Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Bosättningslagen fungerar väl

Bosättningslagen lever upp till riksdagens intentioner, visar Riksrevisionens granskning. Den bidrar till kortare väntetider, jämnare fördelat mottagande mellan kommuner och bättre etablering för nyanlända på arbetsmarknaden.

Familj utanför Migrationsverkets ansökningsenhet i Kållered.

Foto: Tomislav Stjepic

När den så kallade bosättningslagen infördes 2016 blev kommunerna skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Tidigare var det frivilligt för kommuner att ta emot nyanlända efter anvisning.

Syftet med reformen var att åstadkomma ett snabbare mottagande som var jämnare fördelat mellan kommunerna, samt en förbättrad etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens granskning visar att reformen i huvudsak har levt upp till detta och att berörda myndigheters arbete i stort fungerar väl och främjar intentionerna:

    • Nyanlända tas snabbare emot i kommunerna. Den genomsnittliga väntetiden från att en nyanländ på anläggningsboende beviljats uppehållstillstånd till dess att hen mottagits i en kommun har minskat med 32 dagar (21 procent).
    • Mottagandet har blivit jämnare fördelat i relation till kommunernas befolkningsstorlek, andel arbetslösa och mottagande av asylsökande.
    • Fler nyanlända tas emot i kommuner med lägre arbetslöshet efter bosättningslagens införande. Detta har inneburit att nyanlända i genomsnitt fått högre inkomst och sysselsättning tre år efter mottagande i en kommun.
    Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

    – Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete gällande fördelningen av mottagandet på läns- respektive kommunnivå har fungerat väl och det finns ett bra samarbete mellan myndigheterna. Det har gynnat måluppfyllelsen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

    Men vissa förbättringar kan fortfarande göras. Till exempel samlar Migrationsverket inte systematiskt in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att de vid behov skulle kunna användas för att anvisa nyanlända till kommuner där deras kompetens är efterfrågad.

    Frida Karlsson, porträtt.

    – Det skulle öka chansen till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen.

    Riksrevisionen konstaterar också att det finns situationer där Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända (som omfattas av bosättningslagen) till kommuner som de har anknytning till – trots att det bedöms vara det bästa ur ett barnperspektiv.

    Det beror på att Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända till en kommun som redan har tagit emot det beslutade antalet nyanlända per år, och att det inte har varit möjligt att komma överens med en annan kommun om att överlåta anvisningar.

    – I praktiken försvårar det för myndigheten att agera i enlighet med FN:s barnkonvention, som gjordes till lag i Sverige 2020, säger Frida Karlsson.

    Rekommendationer

    Migrationsverket rekommenderas att systematiskt samla in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att uppgifterna, inom ramen för kommuntalen, kan användas vid bedömning och beslut om anvisningskommun.

    Regeringen rekommenderas att göra det möjligt för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnets bästa anvisa kommuner att ta emot nyanlända som omfattas av bosättningslagen utöver kommuntalen.

    Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

    Uppdaterad: 02 december 2021

    Kontakta OSS

    Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

    Läs mer om behandling av personuppgifter

    Vad handlar din fråga om?
    Vad handlar din fråga om?