Regeringen borde varit tydligare med att det inte finns utrymme för ytterligare utgifter
Den finanspolitik som regeringen föreslagit för 2022, och som ligger till grund för den budget som riksdagen röstat igenom, innebär i praktiken att det inte finns utrymme för ytterligare utgiftsökningar följande år. Det borde framgått tydligare i höstens budgetproposition.
Foto: Tommy Alvén
Riksrevisionen har granskat regeringens föreslagna finanspolitik i de ekonomiska propositionerna under 2021. Den övergripande slutsatsen är att finanspolitiken i stora delar har varit utformad och redovisad i enlighet med de regler och den praxis som ingår i det finanspolitiska ramverket.
Riksrevisionen har dock identifierat ett antal brister. Granskningen visar bland annat att höstens budgetproposition för 2022 innebär att det inte finns något utrymme för ökningar av statens utgifter 2022, om det även leder till ökade utgifter följande år. Den marginal som finns till utgiftstaket 2023 behövs för att hantera normal osäkerhet på två års sikt, enligt de riktlinjer som finns i ramverket.
– Regeringen borde ha varit tydligare med att budgetpropositionen inte lämnar något utrymme för ytterligare utgiftsökningar under utgiftstaket 2023. I den budget som riksdagen antog är utgifterna något högre 2023. Därmed är marginalen till utgiftstaket mindre än vad som anges i ramverkets riktlinjer, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen konstaterar vidare att det saknades en plan för återgång till överskottsmålet i 2021 års ekonomiska vårproposition, vilket är i strid med budgetlagen. Samma kritik riktades mot budgetpropositionen hösten 2020.
Regeringen presenterade en sådan plan först i budgetproposition för 2022. Den uppfyller visserligen kraven i det finanspolitiska ramverket, men hade kunnat tjäna sitt syfte bättre om den varit mer utvecklad och bland annat innehållit en tydlig redovisning av vilka åtgärder som är permanenta och vilka som är tillfälliga.
– Budgetpropositionen för 2022 borde också ha innehållit en översiktlig bild av de krisåtgärder som fasas ut, så att det blir möjligt att bedöma hur regeringens nya förslag påverkar det strukturella sparandet, säger Tomas Forsfält, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen bedömer dessutom att regeringen tydligare borde ha redogjort för skillnaderna mellan sina egna prognoser för de offentliga finanserna och de som expertmyndigheterna tar fram. När det saknas information om varför regeringens prognoser skiljer sig från Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets blir det svårt för utomstående att bedöma kvaliteten i regeringens prognoser.
– Det är en brist som vi kritiserat tidigare men som återkommer år efter år – trots att den är relativt enkel att åtgärda, säger Tomas Forsfält.
Rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i de ekonomiska propositionerna
- tydliggöra utrymmet för utgiftsökningar kommande år
- presentera en plan för återgång till överskottsmålet även i de ekonomiska vårpropositionerna om det finns en tydlig avvikelse från målet
- förtydliga redovisningen av budgeteffekter för föreslagna och aviserade åtgärder så att omfattningen av tillfälliga kontra permanenta åtgärder framgår
- utveckla prognosjämförelserna så att de blir mer informativa.
Riksdagens budgetomröstning den 24 november 2021 innebar att finansutskottets förslag, baserat på ett gemensamt förslag från M, SD och KD, antogs av riksdagen. Den framröstade budgeten har dock budgetpropositionen för 2022 som utgångspunkt. Prognoserna för den makroekonomiska utvecklingen och bedömningen av konjunkturläget är hämtade från budgetpropositionen.
Den sammantagna omfattningen på finanspolitiken är ungefär densamma som i budgetpropositionen. Utgifterna i statens budget för 2022 är 1,1 miljarder konor lägre och inkomsterna är 1,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar således med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen. Förslagen till utgiftstak är samma som regeringens förslag. Marginalen till utgiftstaket ökar med 1,1 miljarder kronor 2022, men minskar 2023 med 2,9 miljarder kronor i förhållande till regeringens förslag. Marginalen 2023 uppgår därmed till 1,8 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är mindre än budgeteringsmarginalens minsta rekommenderade storlek på två års sikt, enligt det finanspolitiska ramverket.
De slutsatser som Riksrevisionen har dragit efter att ha granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen, och den kritik Riksrevisionen därav lämnar, påverkas inte av de förändringar som skett i budgeten till följd av finansutskottets förslag.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).