Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Riksrevisionen granskar statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer

Staten lägger årligen miljardbelopp på stöd till civilsamhällets organisationer. Stödet har fått kritik, bland annat för att det är svårt och krångligt att söka men också för brister i kontroll och uppföljning. Riksrevisionen granskar nu om statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer med social inriktning är effektiv.

Informellt möte mellan fyra personer.

Foto: Plattform

Balansgången att göra bidragen tillgängliga på det sätt som riksdagen eftersträvar utan att göra avkall på kontroll, uppföljning och utvärdering har varit en återkommande utmaning för de ansvariga myndigheterna.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Kontrollen av hur statliga medel används är grundläggande för tilliten till det offentliga. Samtidigt ska dessa viktiga organisationer kunna bedriva sin verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Civilsamhället utgör ibland det yttersta skyddsnätet för personer som befinner sig i en utsatt situation. Civilsamhällets organisationer är dessutom ett viktigt stöd när statens, regionernas eller kommunernas insatser inte räcker till. Riksdagen har mot den bakgrunden beslutat att civilsamhällets förutsättningar att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden ska stärkas.

2019 fördelades cirka 20 miljarder kronor i statliga bidrag till civilsamhällets organisationer. Det handlar om ett hundratal bidrag som fördelas av ett fyrtiotal myndigheter med stöd av cirka 80 bidragsförordningar. Kulturdepartementet är ansvarigt för politiken för det civila samhället, men bidragen finns inom samtliga politikområden.

Det har i olika sammanhang riktats kritik mot denna bidragsgivning. Kritiken har bland annat handlat om svårigheter för civilsamhällets organisationer att ta del av bidragen, att de är kortsiktiga och inte träffar rätt. I flera fall ska organisationer ha avstått från att ansöka om bidrag trots att de har varit berättigade till det.

Det har också framförts att för höga belopp betalas ut och att organisationer som inte uppfyller villkoren ändå får pengar. Inte sällan florerar mer eller mindre välgrundade rykten om fusk och missbruk. Att det är svårt att följa upp mål och effekter av bidragsgivningen har också lyfts fram.

Syfte

Granskningen ska svara på om statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer är effektiv.

Statliga bidrag till idrotten och studieförbunden ingår inte i granskningen, eftersom det redan pågår granskningar inom dessa områden.

Publicering

Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i februari 2023. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 19 januari 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?