Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Automatiska sparkrav på statliga myndigheter ger önskat resultat

Den modell som staten använder för att räkna upp myndigheternas anslag innebär kontinuerliga sparkrav på cirka en miljard kronor om året. Det tvingar fram effektiviseringar utan att myndigheterna får avsevärt svårare att utföra sina uppdrag, visar Riksrevisionens granskning.

Detaljbild på händer som skriver på laptop.

Foto: Caiaimage

De statliga myndigheternas anslag höjs varje år för att kompensera för ökade kostnader för till exempel löner och hyror. Den modell som används för detta, den så kallade pris- och löneomräkningen, innehåller ett produktivitetsavdrag på cirka 0,6 procent.

I praktiken innebär det en nedskärning av anslaget jämfört med året före (allt annat lika). Syftet är att skapa incitament för myndigheterna att arbeta med effektiviseringar.

Riksrevisionens granskning visar att detta i stort fungerar som det är tänkt, utan betydande negativa konsekvenser för myndigheternas möjlighet att utföra sina uppdrag eller rekrytera rätt kompetens – något som har befarats.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Pris- och löneomräkningen har skapat ett budgetutrymme för staten på i snitt en miljard kronor om året. Pengar som regeringen har kunnat använda till andra prioriteringar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Flera av de myndigheter som ingår i granskningen anser dock att sättet som pris- och löneomräkningen beräknas på är oförutsebart och försvårar långsiktig planering. Riksrevisionen konstaterar att regeringen har åtgärdat flera brister på det området, men att transparensen fortfarande kan förbättras. Till exempel framgår det varken i budgetpropositionen eller i statens redovisningssystem hur stort avdraget är per myndighet.

Bengt Lewin, porträtt.

– Möjligheterna för pris- och löneomräkningen att bidra till hushållning med gemensamma resurser skulle sannolikt öka om myndigheterna hade full insyn i hur systemet fungerar och vilka konsekvenser det har för deras ekonomi, säger Bengt Lewin, projektledare för granskningen.

Granskningen visar vidare att pris- och löneomräkningens effekter är mindre kännbara för myndigheter som finansierar sin verksamhet helt eller delvis med avgifter, i stället för med anslag. En av Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är därför att utreda möjligheterna att införa ett liknande system även för statlig verksamhet som finansieras via avgifter.

Rekommendationer

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:

  • Förtydliga regeringens förväntningar på myndigheterna, till exempel genom att
    • ange produktivitetskravet per myndighet i regleringsbreven
    • klargöra syftet med pris- och löneomräkningen i myndighetsdialogerna.
  • Förbättra transparensen i redovisningen till riksdagen genom att redovisa produktivitetsavdragets budgeteffekt i budgetpropositionerna.
  • Utred förutsättningarna för att införa ett produktivitetskrav även på avgiftsfinansierad verksamhet.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 22 februari 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?