Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Tydliga indikationer på missbruk av den statliga lönegarantin

Riksrevisionens granskning tyder på att utgifterna för missbruk av lönegarantin i konkurser uppgår till 100–150 miljoner kronor per år. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över hela lönegarantisystemet.

Tom galleria med två rulltrappor.

Foto: Fredrik Persson

Om ett företag går i konkurs, eller genomgår företagsrekonstruktion, kan de anställda ha rätt att få ut sin lön via den statliga lönegarantin. Under 2020 var utgifterna för lönegarantin 3 miljarder kronor.

Det har vid flera tillfällen rapporterats att lönegarantin är utsatt för bedrägerier. Riksrevisionen har därför granskat omfattningen av missbruket och hur lönegarantin skyddas mot felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen har samkört Skatteverkets register över löner med länsstyrelsernas utbetalningar av lönegaranti. Det är första gången en sådan körning gjorts. Den visar bland annat att

    • 7 procent av lönegarantimottagarna i konkurser saknar redovisad lön från den arbetsgivare som konkursen berör
    • 9 procent får mer i lönegaranti än vad de fått i lön under minst ett år innan konkursen
    • 3 procent får kraftiga löneförhöjningar precis före konkursen.
    Yvonne Thosen, porträtt.

    – Detta är tydliga indikationer på att lönegarantin missbrukas, även om enskilda fall kan ha legitima förklaringar. Vår sammantagna bedömning är att 6–9 procent av utgifterna för konkurser är felaktiga. Det motsvarar 100–150 miljoner kronor om året, då ingår också arbetsgivaravgifter, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.

    Konkursförvaltare fattar beslut om de anställdas rätt till lönegaranti. Den vars företag går i konkurs kan föreslå konkursförvaltare, och i de flesta fall godkänner tingsrätten förslaget. Myndigheter har varnat för att personer som vill missbruka lönegarantin väljer konkursförvaltare som gör mindre noggranna utredningar. Riksrevisionens granskning visar att vissa konkursförvaltare förekommer oftare än andra i lönegarantiärenden som visar tecken på missbruk .

    Granskningen visar vidare att ansvariga myndigheter saknar viktiga förutsättningar att effektivt skydda lönegarantisystemet mot missbruk. Det handlar bland annat om att

    • länsstyrelserna, som betalar ut lönegaranti, har små möjligheter att kontrollera om besluten stämmer och stoppa misstänkt felaktiga utbetalningar
    • sekretessregler begränsar möjligheterna för konkursförvaltare och Kronofogdemyndigheten (som har tillsynsansvaret för lönegarantin) att kontrollera de anställdas rätt till lönegaranti i register
    • systemet för att ändra felaktiga beslut är krångligt och ersättning som betalats ut felaktigt är svår att få tillbaka.

    Bristerna beror framför allt på att regeringen inte har utformat och styrt systemet för lönegarantin på ett ändamålsenligt sätt. Trots återkommande varningar om missbruk har systemets huvuddrag inte förändrats sedan 1992.

    Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

    – Tydliga indikationer på missbruk samt bristen på övergripande ansvar, analys och uppföljning gör att systemet behöver reformeras i grunden. Ett bra första steg är att samla ansvaret hos en myndighet med tillgång till de register som behövs för en effektiv kontroll av lönegarantin, säger riksrevisor Helena Lindberg.

    Rekommendationer

    Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

    • göra en större översyn av den statliga lönegarantin
    • ge en myndighet i uppdrag att analysera lönegarantin
    • överväga ändringar av lönegarantilagen eller konkurslagen för att tydliggöra i vilka situationer lönegarantianspråk bör avslås.

    Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att förändra blanketten för ansökan om egen konkurs så att gäldenären behöver motivera eventuellt förslag på konkursförvaltare.

    Den statliga lönegarantin

    Statlig lönegaranti har funnits sedan 1971 och träder in när arbetsgivare har gått i konkurs eller genomgår företagsrekonstruktion. Syftet är att ersätta anställda som inte får ut sin lön. Lönegarantin ersätter maximalt lön under åtta månader och upp till fyra prisbasbelopp, cirka 190 000 kronor.

    Det är konkursförvaltare eller rekonstruktörer som bedömer om den anställde har rätt till lönegaranti. Konkursförvaltarna och rekonstruktörerna skickar besluten till länsstyrelsen som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Konkursförvaltare och rekonstruktörer utses av tingsrätten, och deras lönegarantihantering står under Kronofogdemyndighetens tillsyn.

    Presentation av granskningen

    För media

    Råklipp med kommentarer från Yvonne Thorsen, projektledare för granskningen och Helena Lindberg, riksrevisor.

    Yvonne Thorsen

    Helena Lindberg

    Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

    Uppdaterad: 10 mars 2022

    Kontakta OSS

    Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

    Läs mer om behandling av personuppgifter

    Vad handlar din fråga om?
    Vad handlar din fråga om?