Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Långsam handläggning av asylmål

Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål präglas av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Resursbrist är huvudorsaken, visar Riksrevisionens granskning.

Väntrum i asylprocessen.

Foto: Marcus Ericsson / TT

Domstolsväsendet tog över hanteringen av överklaganden av migrationsärenden från Utlänningsnämnden 2006, och migrationsdomstolar inrättades i Göteborg, Malmö och Stockholm. 2013 inrättades en migrationsdomstol även i Luleå.

Riksrevisionen har granskat migrationsdomstolarnas handläggningstider under åren 2013–2020. Granskningen visar att handläggningstiderna har ökat kraftigt från 2016, och att det framför allt hänger ihop med en stor ökning av antalet asylmål.

Handläggningstiderna varierar dock mellan de olika domstolarna. Regeringens mål är att 90 procent av alla asylmål ska vara avgjorda inom fyra månader, men i Göteborg tar detta hela 28 månader (år 2020). I Malmö tar det 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm 6 månader.

Granskningen visar vidare att målen ofta blir liggande i väntan på muntlig förhandling, utan att någon handläggning sker. Även här är det stora skillnader: År 2020 var den genomsnittliga väntan vid domstolen i Göteborg mer än två år, i Malmö drygt ett år, i Luleå drygt ett halvår och i Stockholm något kortare än så.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Långa väntetider skapar högre kostnader för samhället och kan dessutom påverka målets utgång, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen konstaterar att de långa handläggningstiderna, och skillnaderna mellan domstolarna, framför allt beror på yttre omständigheter som domstolarna har svårt att påverka.

Det handlar delvis om ett högt inflöde av mål till domstolarna och att graden av komplexitet i de olika målen skiljer sig åt. Men det hänger också ihop med så grundläggande saker som brist på lämpliga lokaler (i Göteborg), svårigheter att anpassa verksamhetens storlek efter variation i antalet inkomna mål samt resursförstärkningar som domstolarna har haft svårt att tillgodogöra sig.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att mål ska kunna flyttas från domstolar med stora ärendebalanser till domstolar med mindre balanser, och Domstolsverket har inrättat en förstärkningsstyrka som hårt belastade domstolar kan få hjälp av.

Dessa åtgärder har till vissa delar varit effektiva, men handläggningstiderna varierar alltjämt kraftigt mellan de olika domstolarna. För att motverka detta behöver Domstolsverket utveckla sitt prognosarbete så att resursfördelningen mellan de olika domstolarna kan förbättras.

Oavsett detta är handläggningstiderna vid landets fyra migrationsdomstolar alldeles för långa, och domstolarna har små möjligheter att åtgärda detta på egen hand.

Daniel Melén, porträtt.

– Det är tydligt att migrationsdomstolarnas sammanlagda resurser inte är tillräckliga för att nå regeringens mål. Det finns också behov av att se över resursfördelning mellan domstolarna, säger Daniel Melén, projektledare för granskningen.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att säkerställa att en ojämn resursfördelning mellan migrationsdomstolarna undviks. Detta kan exempelvis ske genom att utveckla prognosarbetet och genom att överväga att i större utsträckning erbjuda förstärkningsstyrkans insatser till de migrationsdomstolar som uppvisar resultat längst ifrån regeringens mål.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att migrationsdomstolarnas förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning står i samspel med det av regeringen uppsatta målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 15 mars 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?