Snabba krisstöd till idrott och kultur, men brister i träffsäkerhet och transparens

Idrotten och kulturen är två samhällssektorer vars ekonomiska förutsättningar förändrades i grunden av pandemin. Regeringen tog därför fram krisstöd till idrottens och kulturens aktörer.

Riksrevisionens granskning visar att dessa stöd i huvudsak utformades och fördelades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

– Regeringen och de organisationer som fördelade stöden agerade snabbt, men det finns lärdomar att dra vad gäller utformningen och hanteringen inför kommande kriser, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Stöden togs fram under stark tidspress, vilket ledde till vissa brister i fördelningen av stöden. Till exempel gav Kulturrådet regelmässigt avslag på ansökningar som inte var kompletta – i stället för att be de sökande att komplettera med de uppgifter som saknades.

Detsamma gällde för ansökningar som var ställda till fel myndighet, till exempel till Kulturrådet istället för Konstnärsnämnden.

Granskningen visar vidare att Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond, samt till viss del även Riksidrottsförbundet, inte har motiverat varför enskilda sökande nekats stöd.

– Det har varit svårt för de sökande att förstå hur stöden var utformade, hur och var de ska sökas och varför de har fått avslag. Ett antal personer och organisationer kan därför ha blivit utan stöd som de egentligen var berättigade till, säger Gunnar Myrberg, projektledare för granskningen.

Avsaknaden av beslutsmotiveringar har skapat merarbete för myndigheterna eftersom många sökande har hört av sig och undrat varför de inte har beviljats stöd. Under 2020 fick Kulturrådet nästan 87 000 mejl och nära
14 000 telefonsamtal till sin krisstödssupport.

Riksrevisionen konstaterar också att det hade behövts ett mer utvecklat helhetsperspektiv i bidragsgivningen, där stöden på ett tydligare sätt utformats utifrån behoven hos de sökande.