Granskning bidrar till effektivare statlig verksamhet
Riksrevisionen har följt upp resultaten av tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, stiftelser och bolag. Uppföljningen visar att granskningen i de flesta fall leder till åtgärder från de granskade organisationerna.
Riksrevisionen publicerar årligen en uppföljningsrapport om vad tidigare års granskningar har lett till. Syftet är att ge riksdagen underlag för att bedöma om Riksrevisionens granskning bidragit till en bättre statlig verksamhet. Nu har Riksrevisionen publicerat 2022 års uppföljningsrapport.
Granskning av effektiviteten i statens verksamhet
I rapporten har Riksrevisionen följt upp 22 av effektivitetsrevisionens granskningar från 2017 och 2018. Uppföljningarna visar att 17 av dessa granskningar hittills har lett till åtgärder från regeringen eller ansvariga myndigheter som är i linje med Riksrevisionens granskning.
– Effektivare underhåll och drift av vägar och förbättrad forensisk verksamhet vid polisen är några av de förbättringar som granskningarna bidragit till, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskning av myndigheternas årsredovisningar
En av Riksrevisionens uppgifter är att granska om statliga myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning.
Arbetet pågår hela året, och fel och brister kan ofta rättas till innan myndigheterna färdigställer sina årsredovisningar. Det slutliga resultatet av granskningen presenteras i en revisionsberättelse till regeringen och den aktuella myndigheten. Om årsredovisningen innehåller väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse.
För räkenskapsåret 2020 fick 12 av 226 granskade myndigheter modifierade revisionsberättelser. Anledningar till att myndigheter har fått modifierade uttalanden är till exempel att de haft stora underskott i avgiftsfinansierad verksamhet, eller har ingått framtida åtaganden som de inte har befogenheter för. SMHI kritiserades för bristande affärsmässighet vid försäljningen av en verksamhetsgren till en tidigare medarbetare i chefsposition.
Uppföljningsrapporten visar att de flesta myndigheter har vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna redan efter ett år.
Under granskningens gång kan Riksrevisionen dessutom lämna en revisionsrapport med rekommendationer om åtgärder till den berörda myndigheten. För räkenskapsåret 2020 fick 14 myndigheter revisionsrapporter med totalt 57 rekommendationer. För 54 rekommendationer har myndigheterna helt eller delvis vidtagit åtgärder.
– Den svenska förvaltningsmodellen bygger till stora delar på att myndigheterna gör sig förtjänta av medborgarnas förtroende. Revisionen bidrar till detta genom att möjliggöra ökad transparens och ansvarsutkrävande, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022
Uppföljningsrapporten lämnas till riksdagen som ett underlag för att bedöma resultatet av Riksrevisionens granskning.
Rapporten innehåller uppföljning av 22 av totalt 39 effektivitetsgranskningar som publicerades under perioden från april 2017 till mars 2018. Uppföljningen bygger på regeringens skrivelser, propositioner, utskottsbetänkanden samt kontakter med bland annat företrädare för de granskade myndigheterna.
Årets rapport innehåller också uppföljning av de 12 modifierade revisionsberättelserna som lämnats med anledning av granskningen av myndigheternas årsredovisningar 2020, samt 57 skriftliga rekommendationer i revisionsrapporter till 14 myndigheter.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).