Brister i statens arbete mot invasiva främmande arter
Statens arbete mot invasiva främmande djur- och växtarter har under lång tid gått långsamt och fungerar ännu inte effektivt, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna försämrar möjligheterna att nå miljömålen och riskerar att leda till ökad spridning samt höjda kostnader för skador och bekämpning.
Foto: Fredrik Funck
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, i Sverige och övriga världen. Sådana arter kan orsaka stora skador i naturen, och i vissa fall sprida sjukdomar till människor och djur.
Riksrevisionens granskning visar att regeringen och ansvariga myndigheter inte har vidtagit tillräckliga åtgärder, och att miljömål kopplade till biologisk mångfald därmed blivit svårare att nå.
– Trots att problemen har varit kända i decennier är det först på senare år som staten har börjat vidta betydande åtgärder. Flera väsentliga delar för ett effektivt arbete saknas fortfarande, säger riksrevisor Helena Lindberg.
En brist är att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ännu inte utrett vilka arter som orsakar störst problem i Sverige och som därmed i första hand ska bekämpas. Här ligger Sverige efter Danmark, Finland och Norge.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska även fastställa hanteringsåtgärder och -program som anger hur EU-listade arter med konstaterad stor spridning i landet ska bekämpas, men hittills finns detta bara för en av fyra sådana arter.
Det är länsstyrelserna som ska se till att åtgärder vidtas för att bekämpa invasiva främmade arter. Men länsstyrelsernas möjligheter att arbeta effektivt begränsas av att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inte har tydliggjort vilka arter och bekämpningsåtgärder som bör prioriteras.
– Detta har fördröjt arbetet, med risk för att arter hinner sprida sig ytterligare och därmed blir svårare och dyrare att bekämpa. Det kan också ha lett till att de bekämpningsåtgärder som länsstyrelserna ändå har satt i gång inte alltid har varit de mest angelägna, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
Regeringen, som är ytterst ansvarig, har dröjt med att peka ut en tydlig ansvars-fördelning mellan myndigheterna och har inte varit tillräckligt tydlig i sin styrning. Dessutom har regeringen inte i tillräcklig utsträckning följt upp att myndigheternas arbete gett önskade resultat.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ytterligare förtydliga några av myndigheternas ansvar och uppgifter och att utveckla uppföljningen av myndigheternas arbete.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten rekommenderas bland annat att fortsätta utveckla övervakningssystemet för invasiva främmande arter och att färdigställa arbetet med att utreda vilka arter som i första hand ska bekämpas.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Invasiva främmande arter
Främmande arter är djur, växter, svampar eller mikroorganismer som har introducerats utanför sina naturliga utbredningsområden, till exempel vid import av livsmedel eller att de följt med i fartygs barlastvatten vid transporter. En främmande art som bedöms kunna orsaka skador på naturen kallas för invasiv. De invasiva främmande arterna kan tränga undan eller konkurrera ut andra arter eller sprida sjukdomar till människor och djur. Jätteloka och mårdhund är exempel på invasiva främmande arter i Sverige.
Invasiva främmande arter är ett globalt problem, som växer i takt med ökande internationell handel och ökat resande. Sedan 2015 finns en särskild EU-förordning med bestämmelser om invasiva främmande arter.
Presentation av granskningen
För media
Råklipp med kommentarer från Helena Lindberg, riksrevisor och Linda Sahlén Östman, projektledare för den aktuella granskningen.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).