Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Riksrevisionen granskar jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan dess förändrats flera gånger. Samtidigt har andra skatteförändringar gjorts som kan motverka syftet med jobbskatteavdraget. Riksrevisionen granskar nu om regeringen har beräknat och redovisat sådana effekter på ett ändamålsenligt sätt.

Ett flertal människor sedda i fågelperspektiv går över ett torg som nästan är helt vitt. En person cyklar, en har barnvagn. Alla har tydliga skuggor som syns mot den vita marken.

Foto: plainpicture

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Jobbskatteavdraget reducerar statens inkomster med stora belopp varje år. Om andra finanspolitiska åtgärder motverkar jobbskatteavdragets positiva effekter på sysselsättningen behöver riksdagen få tillförlitlig information för att kunna väga olika mål mot varandra, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Jobbskatteavdraget infördes 2007 för att öka skillnaderna mellan arbetsinkomster och andra inkomster, till exempel bidrag, studielån och pensioner. Syftet var att göra det mer lönsamt att arbeta och därigenom öka sysselsättningen. Sedan 2007 har jobbskatteavdraget höjts i flera steg men det har också införts en avtrappning vid högre inkomster. Under 2022 beräknas skattereduktionerna för jobbskatteavdraget uppgå till 142 miljarder kronor.

Riksrevisionen har tidigare granskat jobbskatteavdragets fyra första steg som togs 2007–2010. Sedan dess har stora förändringar gjorts av inkomstskatterna, bland annat har skatten sänkts för dem som är 65 år eller äldre och för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det har även införts en skattereduktion för förvärvsinkomster, och den så kallade värnskatten har avskaffats. Samtidigt har inkomstskillnaderna mellan personer som arbetar och personer som får a-kassa, försörjningsstöd eller studiemedel vuxit. Sammantaget bedöms detta kunna påverka inkomstbeskattningens effekter på sysselsättning och inkomstfördelning.

Syfte

Granskningen ska undersöka om regeringens redovisning av hur förändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler påverkar arbetsutbud, sysselsättning och inkomstfördelning har varit av god kvalitet. Granskningen fokuserar på tiden efter 2010.

Publicering

Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i mars 2023. Observera att publiceringsdatum är preliminärt. För aktuell information om Riksrevisionens pågående granskningar, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 14 juni 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?