Ineffektiva insatser för likvärdig betygssättning i skolan

Betygen i skolan ska mäta elevernas kunskaper, samt vara ett urvalsinstrument för vidare studier. Betygen spelar därmed en stor roll för elevernas framtida möjligheter till utbildning och karriär på arbetsmarknaden.

Regering och riksdag har därför vidtagit ett antal åtgärder för att säkerställa att betygen sätts på ett likvärdigt sätt, så att inte omotiverade skillnader uppstår. Dels ändrades skollagen 2018, så att resultaten på de nationella proven ska spela större roll för elevernas betyg, dels har Skolinspektionen bedrivit tillsyn.

Riksrevisionen har granskat om dessa åtgärder har gett önskade effekter. Granskningen visar att så inte är fallet. Förändringen i skollagen har inte tydligt påverkat skillnaderna mellan betygen och resultaten på de nationella proven i gymnasieskolan.

När elevernas resultat vid de nationella proven i grundskolan jämförs med de betyg som de sedan fick, visar det sig att många skolor har gett eleverna högre betyg än vad som kan motiveras med deras provresultat.

Störst skillnad är det för elever som fick svaga resultat på proven i matematik och svenska. Närmare 64 procent av eleverna som fick underkänt i provet i matematik fick ett högre betyg av sin lärare. I svenska var motsvarande andel 55 procent.

Granskningen visar också det motsatta problemet, det vill säga att elever på vissa skolor får lägre betyg än vad de skrivit på proven. Det gäller framför allt i engelska, men även i viss mån i svenska.

I granskningen ingår en intervjuundersökning bland lärare och rektorer. Den tyder på att de uteblivna effekterna beror på osäkerhet om hur stor roll resultaten från de nationella proven ska spela för elevens betyg. Lagens formulering ”särskilt beaktas” lämnar ett stort tolkningsutrymme som leder till risk för olikvärdig betygssättning.

– Lärarna är inte säkra på vad ”särskilt beaktas” betyder, och förändringarna har därför inte påverkat betygssättningen nämnvärt. I stället gör lärare och rektorer ungefär som de alltid har gjort, säger Krister Sund, projektledare för granskningen.

Granskningen visar vidare att Skolinspektionens tillsyn endast har haft liten påverkan på betygens likvärdighet. Skolinspektionen kan visserligen rikta tillsynen mot skolor med stora skillnader mellan provresultat och betyg, men har inga juridiska möjligheter att ingripa mot skolor eller huvudmän som avviker i sin betygssättning.