Riksrevisionen granskar lärosätenas skydd av forskningsdata

– Att arbeta med säkerhetsfrågor i en miljö som också är beroende av öppenhet och internationella utbyten kräver kunskap och riskmedvetenhet som inte alltid är självklar i den akademiska världen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Framgångsrik forskning förutsätter öppenhet och samverkan, och både riksdag och regering förväntar sig att svenska universitet och högskolor verkar på en internationell arena.

Detta kompliceras av att universitet och högskolor ofta har stora mängder forskningsdata som kan behöva skyddas. Det kan till exempel handla om information som berör innovationer, företagshemligheter, säkerhet eller personuppgifter.

Forskningsdata är därmed en värdefull informationstillgång och regeringen har noterat att aktörer från andra länder har visat ett otillbörligt intresse för svensk forskning och innovation. Målet med angreppen är bland annat att stjäla kunskap och gynna den egna konkurrenskraften.

Enligt Säkerhetspolisen har underrättelseverksamhet mot universitet och högskolor intensifierats på senare tid. Den information och kunskap som olovligen inhämtas från sektorn varje år värderas till höga belopp och mörkertalet är stort.

Det finns flera indikationer på att universitets- och högskolesektorn har ett eftersatt informationssäkerhetsarbete. Till exempel visar en förhållandevis färsk undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att svenska lärosätens informationssäkerhetsarbete är på en generellt låg nivå, och enligt Säkerhetspolisen är kunskaperna om vad som är skyddsvärt bristfälliga.

Syfte

Granskningen ska svara på om lärosätena bedriver ett effektivt informationssäkerhetsarbete för att skydda forskningsdata.