Myndighetsflyttar från Stockholm: små men goda effekter på lång sikt

Under 2004–2020 fattade regeringen 62 beslut att placera olika statliga myndigheter på andra platser än Stockholm. Ibland har regeringen skapat nya myndigheter, men oftast har den flyttat delar av myndigheter från Stockholm till andra delar av landet.

Riksrevisionen har granskat om detta haft förväntade positiva effekter, samt om det uppstått bestående svårigheter med till exempel personalförsörjning. Granskningen visar att 6 000 befintliga arbetstillfällen har kunnat bibehållas och 4 000 nya arbetstillfällen på andra orter än Stockholm har skapats. Totalt handlar det alltså om förhållandevis få arbetstillfällen, som i några delar av landet utgör en liten men betydelsefull del av den regionala arbetsmarknaden – framför allt i Arvidsjaur, Östersund och på Gotland.

Jobben har ökat invånarnas valmöjligheter på arbetsmarknaden, och chansen för akademiker att få ett jobb inom sitt specialistområde utan att behöva bosätta sig i Stockholm. Sammantaget har jobben i viss mån förbättrat möjligheterna att bo och arbeta i fler delar av landet.

Tidigare granskningar har pekat på att omlokalisering har inneburit stora initiala merkostnader och sänkt produktivitet – ibland under många år. Den här granskningen visar dock att den geografiska placeringen efter några år inte innebär några betydande problem för myndigheterna att utöva sina kärnuppgifter eller att styra och samordna sitt arbete. Dessutom har kostnader för lokaler och personal varit lägre, jämfört med i Stockholm. Även personalomsättning har varit lägre än vid jämförbara verksamheter i Stockholmsregionen.

En förutsättning för detta har varit att myndigheterna placerats i regioner med tillräckligt stort arbetskraftsutbud, men tillräckligt långt bort från storstäderna för att attrahera medarbetare som antingen bor i regionen eller flyttar dit – snarare än medarbetare som pendlar från storstadsområden.

– I några fall har majoriteten av de anställda valt att pendla till jobbet från andra regioner, och då har myndighetens placering inte bidragit lika mycket till den regionala utvecklingen. Allt har inte blivit perfekt, men sammantaget har effekterna varit positiva, säger Dorian Francis, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar dock att koncentra­tionen av statliga jobb i Stockholmsregionen har ökat något under den granskade perioden. Regeringens insatser har endast mildrat den utvecklingen.

– Om regeringen vill uppnå en jämnare fördelning av statliga jobb över hela landet behövs det mer kraftfulla åtgärder. Samtidigt måste den långsiktiga nyttan av omlokaliseringar vägas mot eventuella negativa konsekvenser på kort sikt. I slutändan är det en politisk fråga, säger riksrevisor Helena Lindberg.