Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Etablering av myndigheter utanför Stockholm – små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt (RiR 2023:1)

Drygt 4 000 ”nya” jobb och flera miljoner kronor lägre lokalkostnader. Det är några effekter av regeringens beslut att placera statliga myndigheter på andra platser än i Stockholm. Trots det växer Stockholms andel av det totala antalet statligt anställda.

Sammanfattning

Riksrevisionen bedömer att regeringens placering av myndigheter på orter utanför Stockholm under 2004–2020 delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen har etablerat nya myndigheter och flyttat befintliga myndigheter från Stockholm till de delar av landet som riksdagen har prioriterat. Men regeringens insatser har inte varit tillräckliga för att stärka den statliga närvaron utanför Stockholm. Koncentrationen av statliga jobb i Stockholm har snarare ökat något under den granskade perioden. Regeringens insatser för att lokalisera myndigheter utanför Stockholm har bara saktat ner utvecklingen. Däremot har regeringens lokaliseringsbeslut medfört ett litet positivt bidrag till regional utveckling för vissa regioner där myndigheter har placerats. Ny- och omlokaliseringarna har också skett utan att äventyra myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. Granskningen visar också att myndigheternas placering på orter utanför Stockholm kan skapa vissa fördelar för dem, tack vare lägre verksamhetskostnader och lägre personalomsättning.

Granskningen visar att regeringen har placerat myndigheter i de geografiska områden som bör prioriteras enligt riksdagen. Men regeringens lokaliseringsbeslut har totalt sett bidragit relativt lite till att stärka den statliga närvaron utanför Stockholm och likaså till den regionala utvecklingen. Besluten har endast tillfört 4 000 statliga jobb och bevarat 6 000 statliga jobb utanför Stockholmsregionen. Det har inte varit tillräckligt för att stoppa utvecklingen mot en mer ojämn balans mellan Stockholm och andra delar av landet.

Det krävs mer kraftfulla åtgärder om regeringen ska uppnå en jämnare fördelning av statliga jobb mellan Stockholm och andra delar av landet. Nya myndigheter inrättas sällan, så det skapar inte särskilt många möjligheter för nyetableringar utanför Stockholm. Tidigare granskningar visar också att omlokaliseringar ofta är kostsamma på kortare sikt. Därför måste den långsiktiga nyttan av omlokaliseringsbeslut vägas mot de kortsiktiga negativa konsekvenserna. Det är en politisk avvägning som bör göras av riksdag och regering.

Regeringens lokaliseringsbeslut har medfört ett litet men betydelsefullt bidrag till regional utveckling. Ungefär en tredjedel av Sveriges arbetsmarknadsregioner har berörts av regeringens lokaliseringsbeslut. I en del av dessa regioner utgör jobben som regeringen har placerat där en relativt stor del av arbetsmarknaden. Dessa jobb bidrar också till att bredda och komplettera de regionala arbetsmarknaderna med arbetstillfällen inom tjänstesektorn. I många fall handlar det om arbetstillfällen för högskoleutbildade. Det ökar invånarnas valmöjligheter och gör det lättare för andra arbetsgivare att hitta personal. Sammantaget bidrar myndighetsjobben till lite bättre möjligheter att bo och arbeta i dessa regioner.

Flera myndigheter som har placerats i regioner nära storstäder har dock en hög andel anställda som bor i storstäderna. Det gäller särskilt myndigheter med behov av specialistkompetens. Ju större andel av personalen som långpendlar, desto mindre blir nyttan för regionen. Orten går bland annat miste om skatteintäkter från de anställda och deras familjer. Arbetstillfällena går inte heller till personer som bor i regionen eller flyttar dit. Alltså bidrar dessa myndigheter relativt lite till regional utveckling. Myndigheter med mer generella kompetensbehov har bättre möjligheter att bidra till regional utveckling i dessa regioner.

De tre myndigheter som vi har granskat närmare har inga väsentliga problem som beror på deras placering på orter utanför Stockholm. Deras möjligheter att utöva sina kärnuppgifter påverkas inte. De har inga väsentliga problem med att rekrytera personal, styra och samordna arbetet eller kommunicera med viktiga externa parter på grund av sin placering. Dessutom har de lägre verksamhetskostnader och lägre personalomsättning. Vi kan inte utesluta att det finns myndigheter som har väsentliga problem på grund av sin placering, men granskningens resultat tyder på att en stor del av myndigheterna som regeringen har placerat utanför Stockholm under 2004–2020 har tillräckligt bra förutsättningar för att bedriva sin verksamhet effektivt på dessa platser, när de har fått tid för att etablera sig. Det betyder inte att vilken myndighet som helst kan placeras på vilken plats som helst. Vår granskning tyder på att regeringen har placerat myndigheternas arbetsställen i regioner som har ett tillräckligt stort utbud av arbetskraft som matchar myndigheternas kompetensbehov. Regeringen bör säkerställa att det också är så framöver, om den väljer att placera fler myndigheter på orter utanför Stockholm.

Rekommendationer

Om regeringen ska fortsätta ny- och omlokalisera myndigheter till orter utanför Stockholm, så bör åtgärderna utformas så att detta sker så effektivt som möjligt. Därför lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen:

  • Fortsätt att matcha myndigheter, som är föremål för ny- eller omlokalisering, med regionala arbetsmarknader där det finns ett lämpligt utbud av arbetskraft, för att undvika problem för myndigheternas verksamheter på lång sikt.
  • Undvik att placera verksamheter som behöver specialistkompetenser nära storstadsregionerna, om syftet är att bidra till regional utveckling.

Uppdaterad: 26 mars 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?