Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas (RiR 2023:2)

Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda.

Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat hur polisen hanterar mängdbrott. Mängdbrotten utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott. Det handlar om stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel, m.m. Mängdbrott kan tillfoga dem som utsätts för allvarlig skada. Det leder också till ekonomiska förluster för alla företag som drabbas. Mängdbrott kan dessutom ha starka samband med grov organiserad brottslighet. Det är alltså angeläget att polisen bekämpar mängdbrott på ett effektivt sätt. Trots stora anslagsökningar, fler anställda och en genomgripande omorganisation har ändå resultaten av mängdbrottshanteringen blivit sämre sett till uppklaring.

Riksrevisionen anser att Polismyndigheten inte hanterar mängdbrott effektivt. Polismyndighetens anslagsökningar har skapat goda förutsättningar att både anställa mer personal och kompetensutveckla befintlig personal för att kunna hantera mer komplexa brottsutredningar. Trots det är den operativa förmågan att hantera mängdbrott bristfällig till följd av ett antal faktorer som Polismyndigheten disponerar över:

  • Polismyndighetens sätt att fördela resurser har inte lyckats skapa tillräcklig bemanning i lokalpolisområdena, samtidigt som personalen där i alltför stor utsträckning behöver ta över utredningar av grova brott från andra nivåer eller lånas ut för att bistå med sådana utredningar. Riksrevisionen inser att Polismyndigheten emellanåt är tvungen att göra prioriteringar som innebär omfattande omgrupperingar av personal, men det som granskningen visar är ett ständigt pågående dränage av utredningsresurser från lokalpolisområdena som ska vara basen i polisens verksamhet.
  • Polismyndigheten genomför inte nödvändig kompetensutveckling för att skapa ökad förmåga, och sprider inte kunskap och goda exempel vidare inom myndigheten på ett systematiskt sätt.
  • Polismyndigheten har genom ett internt beslut begränsat anställningen av civilanställda. Detta trots att civil personal är viktig för att effektivt kunna ta emot anmälningar, utreda, genomföra forensiska undersökningar och stödja både yttre och inre personal administrativt.

Konsekvensen blir att den operativa nivån får en omfattande arbetsbelastning, som resulterar i bristande utredningsåtgärder. Detta riskerar i sin tur att leda till att brott som har förutsättningar att kunna utredas i stället blir liggande under så lång tid att de inte längre går att utreda, eftersom bevisningen har försvagats. En annan konsekvens kan vara att handläggningen avslutas utan att någon utredning inleds, trots att brotten skulle ha kunnat utredas vidare.

Samtidigt visar granskningen att det finns möjligheter i polisorganisationen att öka förmågan. Dessa styrkor förtjänar att lyftas fram, och är viktiga att bygga vidare på för att skapa en effektivare hantering av mängdbrotten. Det handlar framför allt om:

  • Att det finns många poliser och civilanställda som är kompetenta att hantera mängdbrott och vill göra ett bra jobb, men vars arbete försvåras av att resurser dras bort från lokalpolisområdenas utredningsgrupper.
  • Att det nya snabbförfarandet – Snabbare lagföring – gör det möjligt att kunna öka förmågan eftersom det skapar en effektivare hantering genom skyndsamhetskrav och förenklade rutiner för bland annat delgivning.

Riksrevisionen bedömer att läget är allvarligt. Om Polismyndigheten inte kommer till rätta med de tillkortakommanden som granskningen synliggör bedömer Riksrevisionen att det på sikt kan leda till att brottsutsatta privatpersoner, näringsidkare och organisationer inte får sin trygghet och säkerhet tillgodosedd. Riksrevisionen bedömer också att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att minska.

Rekommendationer

I syfte att öka förmågan att utreda mängdbrott lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till Polismyndigheten.

  • Se till att verksamhetens behov och tillgången på kompetens är styrande för hur många poliser och civil personal som anställs.
  • Se till att Polisens kontaktcenter blir fullbemannat och att nödvändig kompetens och brottssamordningsförmåga är säkerställd, så att alla adekvata utrednings- och samordningsåtgärder kan ske där.
  • Öka samverkan mellan Polisens kontaktcenter och jourmiljön och se till att ärendesamordning och förundersökningsbegränsning sker så tidigt som möjligt i processen.
  • Se över hur systemet med e-anmälningar fungerar i syfte att höja kvaliteten och minska det merarbete som uppstår till följd av behov av korrigeringar och kompletteringar.
  • Utveckla och stärk brottssamordningen på alla nivåer och se till att det finns IT-stöd som underlättar denna, exempelvis genom att möjliggöra lokala lägesbilder i realtid utifrån inkomna brottsanmälningar.
  • Se över hur vidareutbildningen bättre kan utformas och anpassas till verksamhetens behov för att skapa god förmåga att hantera alla mängdbrott.

Uppdaterad: 26 mars 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?