Nödvändigt att stärka kontrollen av bidrag till civilsamhället
Statens kontroll av bidragen till civilsamhällets organisationer är för svag. Därmed finns risk för fusk och missbruk, vilket kan innebära att angelägen verksamhet trängs undan och att förtroendet för den statliga bidragsgivningen undergrävs.
Foto: plainpicture
Staten fördelar årligen över 20 miljarder kronor till civilsamhällets organisationer. Riksrevisionen har granskat bidragsgivningen vid fyra statliga myndigheter: Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Socialstyrelsen – som tillsammans fördelar drygt 1,4 miljarder kronor om året.
Granskningen visar att myndigheternas kontrollåtgärder inte är tillräckliga. Myndigheterna förlitar sig i stor utsträckning på de uppgifter som lämnas i bidragsansökningarna, och genomför endast i begränsad utsträckning verksamhetsbesök eller internetbaserade kontroller. Oseriösa aktörer kan därmed ta del av medlen och använda bidragen till annat än det som avsetts.
– Bidragsgivningen till civilsamhället bygger av tradition på tillit. Samtidigt har risken för fusk och missbruk ökat under senare år. Kontrollerna behöver därför förstärkas, säger Leif Svensson, projektledare för granskningen.
Myndigheterna behöver arbeta mer riskbaserat och utveckla sina kontrollmetoder. Det finns även behov av ett nationellt stöd inom vissa specialiserade kompetenser, som ekonomisk brottslighet, våldsbejakande extremism och demokratifrågor.
Dessutom skulle ett ökat informationsutbyte mellan myndigheterna bidra positivt. Idag finns det ingen samlad bild över vilka bidrag som går till vilka organisationer, vilket gör det svårt för myndigheterna att upptäcka om verksamhet dubbelfinansieras eller överkompenseras.
Riksrevisionen bedömer att en central databas över tillgängliga statsbidrag till civilsamhället skulle öka transparensen, vilket skulle gynna såväl myndigheterna som de bidragssökande organisationerna.
– Regeringen behöver förenkla så att myndigheterna kan arbeta effektivt med att upptäcka eventuella felaktigheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningen visar också att regeringens styrning har varit svag. Bidragen ingår till exempel inte i regeringens systematiska arbete för att motverka felaktiga utbetalningar. Det finns inte heller något riksdagsbundet mål om att minska felaktiga utbetalningar till civilsamhället.
Rekommendationer
Regeringen rekommenderas att göra följande:
- Ge uppdrag till lämplig myndighet att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.
- Ge uppdrag till lämpliga myndigheter att inrätta nationella stödfunktioner avseende väsentliga risker i samband med bidragsgivningen till civilsamhället. Stödfunktionerna ska kunna bistå bidragsgivande myndigheter med särskild kompetens om finansiella risker, våldsbejakande extremism och icke-demokratisk verksamhet.
- Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll, till exempel genom att öka frekvensen av riskbaserade verksamhetsbesök.
- Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).