Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Regeringens förvaltning och styrning av sex statliga bolag (RiR 2004:28)

Riksrevisionen har granskat  hur regeringen förvaltat och styrt sex statligt helägda aktiebolag. Granskningen visar att bolagsstämman i ringa grad används av ägarförvaltningen för att styra bolagen. Den interna kontrollen av ägarförvaltningens styrning av statliga bolag har klara brister. Avsaknaden av dokumenterad styrning medför att det är svårt att klarlägga vem som fattar beslut i bolagen. Riksrevisionens övergripande bedömning är att det finns behov av och möjlighet att öka tydligheten och transparensen och att förbättra den interna kontrollen i styrningen av de statliga bolagen.

Beställ publikation

Riksrevisionens publikationer kan beställas utan kostnad. Ange gärna din e-postadress om vi skulle behöva komma i kontakt med dig angående din beställning. Vanligtvis expedierar vi din beställning inom två arbetsdagar. Genom att skicka in en beställning till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter









Om granskningen

Regeringen förvaltar under politiskt ansvar nära 60 statliga aktiebolag och företrädare ägaren, det vill säga riksdagen och ytterst det svenska folket. De statliga bolagen har i sin tur ett juridiskt ansvar att följa aktiebolagen och annan lagstiftning liksom de beslut som fattas på bolagsstämman.

Riksrevisionen har granskat hur regeringen förvaltat och styrt sex statligt helägda bolag.

Granskningen visar att bolagsstämman i ringa grad används för regeringens och Regeringskansliets förvaltning och styrning av bolagen. Granskningen visar också att den interna kontrollen i regeringskansliets styrning av bolagen har klara brister. En formlös styrning vid sidan av bolagsstämman är inte ovanlig. Transparens och tydlighet i styrningen påverkas negativt av detta och medför otydliga ansvarsförhållanden. Förekomsten av styrning som inte dokumenterats, försvårar avsevärt möjligheten att följa händelseförlopp och ägarförvaltningens beslut och agerande. Bolagsstämmorna har blivit mer öppna men insynen i väsentliga frågor har ändå av flera orsaker varit begränsad.

Skillnaderna i ägarförvaltningen mellan granskade departement är betydelsefulla men omotiverade. Ett exempel är att bolagsförvaltare i ett departement kan vara styrelseledamot i de bolag denne är satt att förvalta. Det medför bland annat att förvaltarna kan ha en aktiv roll vid styrelsenomineringar. Denna dubbelroll är problematisk och gör det möjligt att tvivla på tjänstemannens opartiskhet.

I rapporten lämnas ett antal rekommendationer för att öka tydligheten och förbättra den interna kontrollen i styrningen av de statliga bolagen.

Uppdaterad: 04 januari 2018

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?