Regionala stöd – styrs de mot ökad tillväxt? (RiR 2005:6)

Staten avsätter årligen ca 1,5 miljarder kronor till fem regionala stöd. Riksrevisionen har granskat om regeringen och de ansvariga myndigheterna har lyckats förändra inriktningen av dessa regionala stöd mot en ökad hållbar tillväxt på lokal och regional nivå i enlighet med vad riksdagen beslutat 2001. Granskningen visar att varken mål, återrapporteringskrav eller de förordningar som reglerar stöden har anpassats till den nya inriktningen mot ökad hållbar tillväxt.

Riksdagen beslutade år 2001 om en ändrad inriktning av regionalpolitiken genom bildandet av ett nytt politikområde, Regional utvecklingspolitik. Syftet är att få till stånd en ökad hållbar tillväxt på regional och lokal nivå, och därmed även nationellt.

Riksrevisionen har granskat på vilket sätt regeringen och ansvariga myndigheter har förändrat inriktningen av de regionala stöden mot en ökad tillväxtinriktning. Totalt omsluter de granskade stöden ca 1,5 miljarder kronor årligen.

Granskningen visar att varken mål, återrapporteringskrav eller förordningar som reglerar stöden fullt ut har anpassats till den nya inriktningen mot hållbar tillväxt, där ekonomiska, sociala och ekologiska hänsyn ska tas. En slutsats är att den fastställda målstrukturen inte utnyttjas för att formulera tydliga och mätbara mål för de regionala stödformerna. Målen är heller inte tillräckligt tydliga för att vara uppföljningsbara. Riksdagens och regeringens egna kriterier, om att mål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta, uppfylls därmed inte.

Granskningen visar också att regeringens återrapportering till riksdagen har en alltför snäv inriktning. Främst mäts två aspekter av den sociala dimensionen, nämligen sysselsättning och jämställdhet. Endast undantagsvis mäts ekonomiska tillväxtfaktorer och den ekologiska dimensionen mäts inte alls.