Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat Stabilitetsfonden, ett av statens verktyg för att finansiera och hantera framtida finanskriser. Genom avgifter till Stabilitetsfonden är det meningen att den finansiella sektorn ska stå för kostnaderna för eventuella framtida stödåtgärder, istället för skattebetalarna. Granskningen avsåg om Stabilitetsfondens utformning var effektiv och om den hade använts i enlighet med riksdagens intentioner i samband med Nordeas nyemission 2009.

Granskningen visade att Stabilitetsfonden i dag är konstruerad så att staten måste ge ut nya statsobligationer vid eventuella stödåtgärder. Det är inte säkert att detta är den placeringspolicy som långsiktigt leder till den lägsta kostnaden för att hantera en finanskris. Granskningen visade också att Stabilitetsfonden inte sänker statsskulden eftersom statens finanser långsiktigt styrs av överskottsmålet.

Riksrevisionen rekommenderade bland annat att Stabilitetsfondens planerade storlek skulle knytas till ett mått som är bättre kopplat till riskutvecklingen i det finansiella systemet. Vidare rekommenderades regeringen att göra Stabilitetsfonden till en riktig fond, där de medel som betalas av bankerna till Stabilitetsfonden placeras i tillgångar med låg risk och kan avyttras i händelse av att Stabilitetsfonden behöver användas.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen med vissa delar av rapportens slutsatser. Man ansåg dock inte att det var oklart om regeringen haft tillräckligt stöd för att utfärda förordningen (2009:46) om kapitaltillskott till solventa banker med flera. Regeringen uteslöt inte att det kan finnas skäl att placera medlen i Stabilitetsfonden på annat sätt än idag. I en promemoria från Finansdepartementet i augusti 2013, Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet, aviserade regeringen ett flertal förändringar av Stabilitetsfonden och stabilitetsavgiften. Bland annat avser regeringen att göra om fonden från ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret till en riktig fond med finansiella tillgångar. Nuvarande målnivå tas bort och avgiftsnivåerna kan komma att höjas för att säkerställa att de täcker statens direkta kostnader för att hantera en finansiell kris. Förändringar inom dessa områden ligger väl i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Arbetet med att utforma dessa förslag
pågår inom Regeringskansliet.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?