Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Staten satsar stora ekonomiska resurser på folkbildningen. År 2010 fick studieförbunden drygt 1,6 miljarder kronor i statsbidrag för
folkbildningsverksamheten. När riksdagen 2006 tog ställning till inriktningen för och styrningen av statsbidraget kompletterades statens övergripande syften med sju prioriterade områden som statsbidraget skulle styras mot. Folkbildningsrådet gavs en central roll i utformningen av en mer
kvalitetsinriktad styrning och uppföljning av statens stöd till folkbildningen.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen granskade 2010 och 2011 om statens stöd till studieförbunden uppfyllde riksdagens intentioner. Granskningen inriktades mot Folkbildningsrådets fördelning av statsbidraget, regeringens och Folkbildningsrådets uppföljning och utvärdering samt kontrollen av att statsbidraget gått till avsett ändamål.

Granskningen visade att fördelningssystemet för det statliga stödet till studieförbunden inte hade tillförts de kvalitativa kriterier som riksdagen hade beslutat om. Detta innebar att fördelningssystemet främst styrde mot kvantitet, inte mot statens syften och prioriterade verksamhetsområden. Granskningen visade också att uppföljningen och utvärderingen inte i
tillräcklig utsträckning belyste hur statens syften med statsbidraget uppfylldes och att kontrollen inte genomfördes effektivt eftersom den inte förgicks av risk- och väsentlighetsanalyser utan endast skedde i form av internkontroll.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att ställa tydligare krav på Folkbildningsrådets myndighetsutövning, att ge Folkbildningsrådet ett tydligare uppdrag att följa upp statsbidraget utifrån de statliga intentionerna och att säkerställa att relevanta utvärderingar gjordes.

Folkbildningsrådet rekommenderades bland annat att fördela statsbidraget så att det styrde studieförbundens folkbildningsverksamhet mot statens syften. Folkbildningsrådet rekommenderades också att kontrollera statsbidragets användning utifrån risk- och väsentlighetsanalyser.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen avsåg att revidera den hittillsvarande utvärderingsmodellen och se över de prioriterade verksamhetsområdena. Folkbildningsrådet hade i regeringens riktlinjer för 2011 fått i uppdrag att lämna förslag på nya verksamhetsområden som skulle utgöra motiv för statens stöd. Regeringen menade också att vissa bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) skulle göras tillämpliga på Folkbildningsrådet.

Kulturutskottet konstaterade bland annat att regeringen efter det att skrivelsen lämnades till riksdagen hade tillsatt en särskild utredare som skulle utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

Efter att Riksrevisionens rapport hade publicerats tillsatte regeringen i oktober 2011 en särskild utredare för att utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. Enligt direktiven skulle utredaren bland annat analysera i vilken grad syftena med statsbidraget hade uppnåtts, göra en översyn av syftena och föreslå en ny modell för utvärderingen av verksamheten.

Utredaren presenterade sina resultat oktober 2012 i betänkandet Folkbildningens samhällsvärden – en ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72). I utredningen presenterades förslag till en ny modell för utvärdering av statens stöd till folkbildningen. Två myndigheter, Myndigheten för kulturanalys och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) skulle få i uppdrag att utvärdera folkbildningen.

Utredaren föreslog även att Folkbildningsrådet skulle få ett förstärkt uppföljningsansvar i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Utredaren pekade även på behovet av reformer gällande fördelningen av statsbidraget. Även detta var i samklang med Riksrevisionens bedömningar. Utredaren lade dock inte något förslag om hur en sådan fördelning skulle se ut.

I mars 2014 överlämnades propositionen Allas kunskap – allas bildning (prop. 2013/14:172) till riksdagen. I propositionen föreslogs att statliga myndigheter skulle ansvara för utvärderingen av folkbildningen. Som skäl angavs bland annat att utvärderingen borde utföras av aktörer som har en oberoende ställning i förhållande till den verksamhet och de aktörer som ska utvärderas. I propositionen presenterades även fyra syften med statsbidraget som skulle ligga till grund för utvärderingen. Folkbildningen ska stödja verksamhet som:

  • bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  • bidrar till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  • bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
  • bidrar till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

I propositionen angavs även att Folkbildningsrådets uppföljningsansvar borde förtydligas till att bland annat avse de fyra syftena med statsbidraget till folkbildningen.

I enlighet med Riksrevisionens rekommendation fick en myndighet, Statskontoret, i december 2014 i uppdrag att utvärdera folkbildningen. Statskontoret ska genomföra en samlad utvärdering av folkbildningen utifrån de fyra syften för statsbidraget till folkbildningen som riksdagen har fastställt. Statskontoret ska enligt uppdraget bilda en samverkansgrupp med berörda myndigheter och andra aktörer. Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna ska lämna underlag till utvärderingen och en referensgrupp med representanter med företrädare för folkbildningens aktörer ska skapas. Delrapporter ska lämnas till regeringen 2016 och 2017. Slutrapportering ska ske i april 2018.

Av regeringens riktlinjer för 2015 till Folkbildningsrådet framgår att Folkbildningsrådet i sin uppföljning tydligare ska utgå från syftena med statsbidraget. Redovisningen ska utgå från de resultatindikatorer som anges i budgetpropositionen för 2015. Resultatindikatorerna avser bland annat deltagarnas fördelning på ålder, kön och utbildningsbakgrund. Indikationerna berör inte innehållet i aktiviteterna.

I regelverket för statsbidrag 2015 framgår det att studieförbunden ska pröva former för hur verksamheten kan bedömas utifrån en risk- och väsentlighetsanalys.

Det är de enskilda studieförbunden som är ansvariga för att granska den inrapportering som ligger till grund för utbetalning av statsbidraget. Folkbildningsrådet har dock infört en rad olika åtgärder för att säkerställa att studieförbunden arbetar med risk- och väsentlighetsanalyser i kontrollen av sin verksamhet.

Folkbildningsrådet fick i september 2013 nya stadgar där det framgår att rådet ska utgå från förvaltningslagen (1986:223) vid handläggning av statsbidrag. Folkbildningsrådets medlemsorganisationer (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Folkbildningsförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting) tillsatte redan 2012 en utredning med uppdrag att ta fram mera precisa principer för hur förvaltningslagen ska tillämpas. Principerna antogs vid samma tillfälle som de nya stadgarna antogs. Principerna ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

Vad gäller fördelningssystemet har det inte skett några större förändringar som innebär att det i högre utsträckning styr mot kvalitet i stället för mot kvantitet. Det pågår dock ett arbete inom Folkbildningsrådet med att reformera bidragssystemet. Mindre förändringar rörande stöd till vissa målgrupper (invandrade och personer med funktionsnedsättning) har skett vilket innebär att aktiviteter för dessa målgrupper premieras. Det är dock fortfarande framför allt antalet studiecirkeltimmar, kulturarrangemang eller annan folkbildningsverksamhet som styr fördelningen av statsbidrag.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ändra förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med förändringen är att anpassa förordningen till förslagen i den nya propositionen. Enligt företrädare för regeringskansliet kommer den nya förordningen att innehålla förtydliganden vad gäller Folkbildningsrådets förvaltningsuppgifter till exempel att rådet ska följa delar av förvaltningslagen. Förordningen kommer även att innehålla de nya målen för statsbidraget till folkbildningen.

Avslutande kommentar

Regeringen och Folkbildningsrådet har genomfört om flera av Riksrevisionens rekommendationer. Uppföljningen har blivit mer kvalitativt inriktad, även om den inte innehåller bedömningar om effekter i förhållande till målen för statsbidraget. Uppdraget till Statskontoret att utvärdera folkbildningen ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

Folkbildningsrådets arbete med risk- och väsentlighetsanalyser ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Kontroller utifrån analyser av risk och väsentlighet förefaller ha fått stort genomslag i studieförbunden.

Vad gäller Riksrevisionens rekommendation om ett nytt fördelningssystem för statsbidraget har något sådant ännu inte aviserats, trots att Folkbildningsutredningen också pekat på behovet. Det pågående arbetet inom Regeringskansliet om en ny förordning om statsbidrag till folkbildningen och arbetet inom Folkbildningsrådet kan möjligen leda till förändringar i fördelningssystemet som innebär att större fokus läggs på kvalitet vid fördelning av statsbidraget.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection